Aftonbladet – 3 januari 1863, sida 2

somnade denna natt hade hon noga renputsat nycklarne och bestrukit deras ax med olja, för att de lätt skulle gå in i nyckelhålet. Den sista återstående svårigheten låg uti att välja den stund då försöket skulle kunna göras, med minsta fara för afbrott eller upptäckt. Sedan Magdalen under nattens lopp noga hade begrundat saken, blef det enda beslut som hon fattade att vänta och ge hvad nästa dag kunde innebära. Morgonen kom, och för den första gången sedan hennes ankomst till S:t Crux, uppfylldes de förhoppningar som hon gjort sig. Denna morgon undanröjdes den enda svårighet som nu besvärade henne, på ett hastigt och alldeles oförmodadt sätt, af amirolen sjelf. Till stor förvåning för alla i huset tillkännagaf han vid frukosten, att han en timma derefter skulle resa till London; att han ämnade stanna der öfver natten och vore att återvänta till S:t Crux först till middagen den följande dagen. Han gaf inga vidare upplysningar, hvarken åt hushållerskan eller någon annan; men att resan till London företogs af någon anledning som för honom syntes ganska vigtig, det var lätt att se. Med stor hast åt han sin frukost och var otålig öfver vagnens dröjsmål innan den kördes upp till porten. Megdalens erfarenhet hade lärt henne att vara försigtig. Hon dröjde litet efter amiral Bartrams afresa, innan hon vågade försöka sitt experiment med nycklarne. Det var väl för henne att hon gjorde så. Mrs Drake begagnade sig afamiralens bortovaro tör att hålla syn med alla rummen i första våningen. Hon var ingalunda nöjd med deras skick; qvestar och damviskor kommo i sång, och så länge som dagsljuset varade, singo huspigor ut och in i rummen. Afionen förflöt och ännu var den lugna