denna ålder som ungdomen i vårt land iskån til! lärt att förstå och som gör en täskande sjelfansvarig js var dock ett godt barn, var Hitig i det arbete. som man lärt honom, och röjde ett godt förstånd. Mei detta bleg honom till plåga mera än till I sedan hans själ var bunden. Det röjde sig isynnerhet vid de tillfällen, då folket i församlingen gick till Herrans nattvard. Deu stackars ynglingen ville gå med de andra, och då man. icke kunde tillåta honom det, emedan han icke. förstod den måltidens betydelse, greps han Kf en mörk ängslan; ande och grobbIa giely han bort och gömde sig i till dess hungern dret honom till stuRa iocn. — Menniskorna ömkade sig öfver! honom, rien sade att Chan nu var för gammal alt lära något och dessutom — fanns på Menilla icke rum för honom! Sen barn, lyckiiga barn, det är från ett sådant öde som edra gåfvor kunde befria mer än en bunden broder eller syster, under det ni sjelfva dermed följa hans fotspår, som på menniskoslägtets första nyår öppnade den döfves öron, den blindes ögon och sade till den stummes tunga upplåt dig! Och på bättre vis kunna mi omöjligt ingå i närvarande nyår. Derföre: kära barn, som detta kunnen och viljen, bland era nyårsbesök glömmen ej ett till den tysta skolan på Gråberosgatan, eller om denna är för längt ur vägen, eå antecknen edra namn och edra små bidrag till denna på de listor somjbrr bokhandtarne Holmberg (Delten et komp. n:o 4 Stora Nygatan), Bonnier, Samson et Wallin; Flodin, Eklund et Giron (f. d. OC. E. Fritzes bokhandel) välvilligt lofvat hålla tillhanda. — Edra gåfvor skola bli troget-redovisade, samt förvaltade till-anstaltens förmån af de personer, hvilka här ned-nför tecknat sina namn, hvilka ock emottaga de gåfvor som för skolans räkning tillsändas dem. På den andra stora. nyårsiagen, då de lyekta öron skola öppnas och de bundna tungor lösas och allt förborgadt blifva uppenbart, då skall äfven den stumma skolan uppstå och tala om hvad lyckligt lottade barn gjort för sina vanlottade syskon, på det de tillsammans måtte glädjas: Då — lyckliga barn, Guds barn: Frances E. von Koch. Sophie Leijonhufvud. Emelie Bennet. Magnus Huss. A.: TP. Starck. J.M. Lemcken. UT