Aftonbladet – 31 december 1863, sida 2

George såg åter i elden och suckade af otålighet. Jag fattar nu er mening, sirX, sade han. Ni bedrar er emellertid alldeles på mig. Min kärlek till miss Vanstone låter ej rubba sig genom detta medel.4 Amiral Bartram gick åter ett slag upp och ned ötver golfvet. Den ena tjensten mot den andra, George, sade den gamle herrn. Om jag är villig att göra eftergifter på min sida, så är det väl ej mera än rätt och billigt att du möter mig på halfva vägen och älven är färdig att göra mig till viljes?4 Dertill nekar jag för ingen del, sir.? Godt. Hör nu mitt förslag. Låna uppmärksamt ditt öra åt hvad jag vill säga — detta är ja blott en billig begäran. Jag skall, till att börja med, söka ett vara olldeles opartisk och rättvis. Jag vill ej bjada till att förscka, det icke du verkligen nu (ror miss Vanstone vara den endaqviana i verlden som kan pöra dig lycklig. Detta är en sak som jag ej eus sätter i fråga. Men hvad jag sätter i fråga är, huruvida du verkligen känner dig sjelf i detta afseende, så väl som du tror dig göra det. Du kan ej neka till, att du har varit intagen af må ärskilda fruntimmer, G Bland alla öfriga, har du ätven varit fö skad i miss Brock. Det är ej mer än ett! år sedan det var litet ömt mellan dig och den unga damen, för att säga så litet gom möjligt om saken. Och det var alldedes: som sig borde. Miss Brock är just en iblend det dussin små söta flickungar, som jag nämnde då vi tömde vårt första glas.4 — ?Ni förblandar ett yiligt tycke, sir. medi n verklig kärlek?, sade George. Ni be irager er — jog försäkrar att ni beftraBer er. j