Aftonbladet – 31 december 1863, sida 2

INTET NAMN. WILXKIE COLLINS. CNi har nu betraktat frågan från er sida, sirX, sade George bestämdt, tillät mig nu äfven att se den ifrån min egen. Ett ungt fruntimmer, med hvilket jag sammanträffar under ganska sorgliga förhällanden, gör då ett rätt lifligt intryck på mig. Jag låter dock ingalunda hänföra mig af detta tycke, såsom jag skulle hafva gjort det om jag hade varit några år yngre, till ett förhastadt handlingssätt. Jag väntar och beslutar att pröfva dess varaktighet. För hvar gång som jag ser det unga fruntimret ökas mitt tycke för henne; hennes skönhet får allt större makt öfver mig; hennes karakter intar mig allt mera; då jag är skild från henne, är jag orolig och missbelåten; då jag är tillsammans med henne, är jag den lyckligaste man i hela verlden. Allt hvad jag hör om henne, af dem som känna henne bäst, ger styrka åt den goda mening som jag redan har fattat om henne. Den enda skugga, som jag kon upptäcka, består i en olycka, för hvilken hon ej har någon skuld, olyckan att ega en syster, som är henne i högesta grad ovärdig. Bör väl-denna upptäckt, hvilken jag medger är ganska obehaglig, omintetgöra alla de goda egenskaper hos miss Vanstone, för hvilka jag älskar och t) Se A. B. n:r 154, 155, 157-—159, 161—143,! 166—175, 177, 179, 181—184, 186, 188, 189, j 191—194; 196—212, 214-216, 218, 220, 222, 225, 226, 228, 232234, 239-241, 245, AT, 51—254, 258, 261—271, 274, 215, AT, 286, 287, 289, 290, 203, 295 (B) 298,