Aftonbladet – 31 december 1863, sida 1

Nytt Lördags-Magasin för 1803. Med anledping af den ej obetydliga uppmuntran, som utgifvandet af veckoskriften Nytt Lördags-Blagasin under detta år från allmänhetens sida fått röna, anmäles härmed samma Blad för år 1863 till prenumeration, hvilken dock numera ej emotiages å postkontoren, utan eniasi hos Hrr Bokhandlare i riket. Bladets innehåll kommer att fortfarande hällas i samma syftning som under det nu tilländagångna året, nemligen att med det underhållande förena det lärorika, allt under ämnenas möjligast betydliga mångfald och omvexling. — Uti Novell-afdelningen hoppas man hädanefter kunna prestera ett och annat svenskt original. — Åltven kommer, såsom under föregående året, då och då ett snyggt träsnitt med tillhörande text alt i Lördags Magasinet intagas. Herr Aug, Th. faban, som, ehuru anonymt, under största delen af 1862 ombesörjt Bladets redaktion, kommer att under nästa år så mycket heldre dermed fortfara, som ban syres hafva till Allmänhetens belåtenhet utfört det af oss lemnade uppdraget. Tidskrilten utgitves hvarje helgfri Lördag. Prenumerations-priset å den nu anmälda (Fjerde) årgången (utgörande 52 M å 3 sidor i stor oktav-format på spalt) blifver 3 Rdr; ett pris, hvars ovanliga billighet lätteligen skall inses, då vi ba äran tillkännagifva, det vi äfven denna gång lemna resp. prenumeranter såsom Gratispremie ett värdefullt arbete, under titel: RR Det stora Fribytarebandet eller Tigerjägaren. Berättelse från Indianska öknen af GUSTATE ANDARD, förf, till Arkansas? Trapper, Höfdingea i Aukas, Prärieblomman m, fl. Från Fronsyskan af Adolf von Baumgarten. : : På det ingen må föreställa sig att detta arbete är ett af de vanliga öfver Amerika, bvaraf publixen redan varit i tillfälle läsa en hel möngd, tillåta vi oss här meddela nå gra utdrag ur förordet: Mycket har blifvit skrifvet öfver Amerika, och många, obestridligen talangfulla författare, hafra försökt att skil dra dessa omöätliga Savanner, bef de af vilda, och för all civilisation otillgängliga stammar; men ganska få hafva k häri lyckats, i bri nedom om de länder, de ville skilira, liksom om da folkslag, hvilka de stodo sig känna. -— Herr Aimard bar varit mera lycklig än sina föregångare: under många långa år, stiljd ifrån beröring med den civilserado verlden, förde han, i det innersta af prärierna, ett nomadiskt hf ibland Indianerna som adopterad son af en utaf de mäktigaste stammarne — Comanche-stammen — delaade deras faror och strider, beled-agende dem öfverallt med bössan i ena och tomahawken i dvn andra banden, — Desna period af !ans lif, så fullt af strider och omöjlicheter, hvilka alla han visste ati öfvervinna, eger en onämnbar tjusningskraft, bvilken ensamt de, som erfarit och känt något dylikt, kunna fatta Det är derf re icke några romaner, som herr Aimard författar; det är sin egen lefrad ban skildra, sina gäcr, sina äfventyrliga färder. Do seder, som han för oss tecknar, hafva varit bans egna; de Tadiamålar, har han alla personligen känt. Med ett ord, ban har sett, han har lefvat, han har lidit ha i detta drama; ingen har derföro bättre än han kunnat bortt ga den slöja, som dolde Indianernas samma vanor och lefnadssätt hos de nomadiska horder, hvika uti alla riktningar genomkorsa Amerikas vidsträckta. ödemarker S Så snart premie-boken lemnat pressen, hvilket sannolikt kommer att ske omkriog slutet af instundande Januari, skall sådant i Bladet genast blifva tillkännagifvet, och jorde då våra Läsare sjelfva uttaga arbetet hos den bokbundlar:v, der prenumerationen skett. Stockholm i December 1862. P.A HULDBERG