Landtibruksakademiens Decemberj sammankomst. (Forts. fr. n:r 294.) Det åligger akademiens sekreterare att tid efter annan aflemna en redogörelse för landtbruksvetenskapens framsteg. Professor Arrhenius, Bom af sjuklighet var hindrad att afgifva nämnde redogörelse vid akademiens sist hållna högtidsdag, fullgjorde nu berörde åliggande. Den intressanta redogörelsen var dock så omfattande, att blott stycken ur densamma, hvilka i sin helhet skall intagas i akademiens tidskrift, blefvo upplästa. Hr Arrhenius vidrörde de nya åsiger, som gjort sig gällande inom landtbruksstatistikens område med afseende på växternas näringsförhållanden och jordens utsugning genom grödorna och de konsumerade näringsämnenas ersättande medelst gödsling. Man hade länge trott att växterna hemtade sina näringsämnen ur vattnet. Saussure hade dock visat att äfven luften tillförde växterna näringsämnen. Derefter hafva Liebig och Sprengel ådagalagt att mineralämnena spelade en vigtig roll i växternas näringsprocess, och numera bör det af ingen betviflas att alla dessa tre, luften, vattnet och mineralämnena, äro lika vigtiga för vegetationen: Särskildt fram höll hr ÅA. bland vilkoren för vegetationens utveckling och fortkomst, samt för bibehållandet och ökandet af åkerjordens fruktbarhet, icke blott de åtgärder och medel som befordra och påskynda vittringen, utan äfven användandet af alla tillgängliga ämnen — eålunda jemväl mineraliska gödningsmedel, — hvilka bidraga att öka fältens bördighet, för hvars bibehållande jordens myllhalt dock företrädesvis torde afses och genom jordbrukarens åtgärder främjas. Då denna afhandling blir tillgänglig i akademiens tidskrift, skall det bliva oss ett särdeles nöje att till densamma återkomma. Intendenten Juhlin-Dannfelt meddelade den vanliga öfversigten af utlandets nyaste landt prukslitteratur. Han arförde dervid hurusom engelska åkerbrukssällskapets kemist, orofessor Völcker, efter långvariga undersökningar kommit ti!l full visshet derom, att let verksammaste medlet till förekommande if förlust af spillningens mest värdefulla beståndsdelar vore, att i mån af tillgång diekte föra spillningen till det fält, för hvars vödslande den vore afsedd, genast sprida lensamma öfver detta samt nedmylla den, vär tid dertill sedermera förefunnes. På erjord kunde gödseln förblifva utbredd ända ill 6 månader utan att lida någon väsendtig förlust, dock vore det likafullt skäl att öre frostens inträde nedmylla densamma, lå den, isynnerhet om den vore väl halmlandsd, betydligt bidroge till jordens luckÖr NES LR 01 ARDEN NET tee