erinrat alt konungen lofvat sjelf taga dess lösning om händer när den gynneamma tidpunkten derför inträffade, att det under så-. dana förhållanden synes komiten mindre lyckligt och mindre ölverensstämmande med det iörhällande, som eger rum mel! an stats. makterna, om Storthinget nu skulle gå in jå det förevarande erundlagsändringsfö utan att invänta något närmare meddelande. från konungen. Det är till och med möj ligt, att ett återupprepande af ifrågavarande storthingsbeslut nu kunde framkalla förvecklingar, skadliga för rikets sanna intressen. Upprepandet af nämnde beslut anser komi-: tÅn icke nödigt, för alt visa K. M:t, att. Storihinget for ;tfarande önskar fö dringen; följden af att nu förkasta det föreli iggande förslaget kan alltså ej bli någon annan än! sakens uppeskof och detia kan så mycket j mindre medföra skada eller olägenhet för ; staten, som det icke är längre än 5 år se-) dan Storthivget sjelft förkastade samma ändring gsförslag. Komitn förmenar alltså, att sakens afgörande bör bero tills båda statsmakterna äro eniga om ait den befrämjas, utan skada för andra, kanske likaså vigtiga och betydelsefulla intressen. Det är der-i före med full lit till H. 21:ts yttranden och! löften och förvissad om att H. M:t icke; längre än nödvändigt är uppskjuter sakens: ordnande, samt med det hopp att den stund! icke är långt borta, då norska folkets sträf I vanden i detta afseende skola krövas med ) förtjent framgång, som konstitutionskomitån ! tillåter sig afråda Storthinget från att bifalla I det förelagda grundlagsändringsförslaget. — i Mot öfverrättssakföraren Salomonsen har: förekommit att ban ;å en af honom sjelf, dragen och i Kristiania kreditbauk tecknad; accept af elt lingeradt namn. Salomonsen har medgifvit detta, men förklarat att det: fingerade namnet vore en firma, hemtad: rån en gård, hvari han eger hälfien; och) som vexeln skall blifva i vederbörlig tid: inlöst, påstår han att ingen har med saken. alt göra. i