Till on vän i viken. Min bästa farbror an vara fuilt för d derom, att jag med känslor uf den lifligaste tacksamhet mottog inbjudningen att bringa julhelgen i farbrors gäsuria hus. Men, uppriktigt sagdt, det är ingen bagatell att Smed femti år på nackenX tärdas 1:0 my på — rapphöna, särdeles i fall — såsom det heter i grunölagen den oförutsedda händelsen skulle inträffat alt lustresan komme att företagas under snö glopp eller menföre. Derföre — tillgif mig alt jag stannår qvar i min egen, visserligen anspråkslösa men dock trefliga bostad. Der skall jag glädja mig åt den tända julgranen los eramnen midt öfver gatan, erinra mig mn Ut STR 22