obehagliga och ch att NR stil nad i de rikes och de äfven g i iFeser och någonsin hal uande af de a den olik ndigt att genomgå jen an Ipgen gerna kan ei en förermling Ad ett så tida Het uppg ver vågon f Hamn på en per:on c pel på eigen emeda den och tu nyit namn, lvarje in endast i up n blir vald beror jå hvem som tan helt och hå vndar ati föreslå eut namn, och det uf ljd deraf en ganska tve am så b fade val erhå ära atl roendeu I RT och gi 7, och, om 2 och at 14. mom. 2. oa om kyrkorådets åligg. nden beslöts än, act från antalet ar dessa måtte uppisgandet af frågor: om fö af guds osten och om ulteblifvande från sont up draget an vaka derön ande läror må, så före samt rklig tvedrägt odrå g förkiadras. I moötiverna skulle yckas, att för lingea ansåg dessa sindganden både olämpliga och bär i hufvudstaden otillämpliga. Ha vy bestämmelse ansågs behöflig i 24. för den händelse flera församlingar skulle förena Om aammn bearafni ngeplais; anseende församlingen en sådan böra f rval83 af en styrelse, besirående af lika må ån varde ra förse ni f kyrkooch skolr. va an:slet måste vara it ärende wå handläggas tiras derhän nuit densamma att gälla besluts fattande. irån förtec on på det. å r besvärs an : eller elvis grund, emedan man vande och svarande ansågs be endast komr Slutligen ans som må androgas g detsamma endast länd: inde of DESVAr kr Omme ngdt vå ragrafer, I su mmar hen pg ned beslu kyrkostämmonäm ndens försvinnande och de mensamma fot lefirendenas handläg hä är Stämman ade, pastor primarins dis Fallenius, tillkävnogaf vid förbandlipgarnes början att han komme att yttra sia ämnet då ärendet kommer i kor rium. En dyhk gronalagenhet iakttogs icke i alla församlingar, och minst ar det för landet i Jakobs, der ordföranden intlueh rade ganska i esluten. Kojserligt nöjo, för närv de nästan om än om den storariade jagt,; den 15 dennes tillställdstör om F idres. Kojaahvilka gäster som em finner man ulla jen Rothschild I , Londen 1 . Fraskfurt och Wien. sten, som yrjades efter frukosien, deltogo blott elva personer jemte kej Igen ministrarne Pers anr, Wall Fould (den sistn le, som under tid stått i spändt förhällsnde till Roth hade kej an förmått att deltagu) den lörd Cowle furst Metternich och sen af Reuss, ö jsarens hoöls E Bacenehi samt gen ieury och Ed lutligen heviig Morny och . Oaktadt jägarnes antal var 8å ringa, ck, enligt hvad tidningen La Fronce blifvit fällda, Det största blodbadet nisi des bland fasanerna, vit en oerhörd mår skog var planterad, hviken skulle börtt efter kejsarens atresa. För jagten höllas 5000 djur i beredskap att drifvas fram för de förnäma herrarnes skott. Kejsaren och ministrarna återvände efter jagten klockan 5 till S:t Ciowd, hvaremot det öfriga jagtiskapet och en stor mängd andra gaster stannade qvar till m ddagen. Hela tillstäl nit ngen lär ha kostat 1 500 000 francs. Ryka, alt den parisiska baron Roth ult vpphöjas till grefve at ricres. För öfrigt äro naturligtvis en stor mängd rykten i om for ppi anledning af surens besök hos Rothse hild; så t. stås det att Rothschild skall ha att öfveria af 80.000.000 I dela följande ien gick som en al fa mmerne nn dagen eler senom Paris.