Aftonbladet – 22 december 1862, sida 3

Menniskovän! Kristenhetens gladaste fest stundar, den, på hvilken firas såväl minnet af det andliga ljusets uppgång öfver menskligheten, som ock pånyttfödelsen af det ljus, som för oss förlänger den arbetsdag under hvilken vi böre verka Hans verk, som oss sändt hafver. Men ack, huru mången boning gifves icke, der denna fest helsas med djupare suckar, detta ljus emotblickas med ymnigare tårar än de, som frampressas under årets öfriga dagar! Kristlige menniskovän! Du, som, jemte vilja att räcka den nödlidande en hjelpsam hand, äfen eger förmåga dertill, lyssna till efterföljande ord : En fattig enka, moder till 6 barn, hvaraf 4 dela hennes knappa bröd och tarfliga bostad, nu på sitt yttersta af en obotlig, invertes kräftsjukdom, anropar ditt förbarmande, att såsom eget barn upptaga hennes yngsta, 18 månader gamla, välskapade, blida och älskliga dotter. För en kort tid sedan beröfvad sin make genom ett fall, som hade till följd att han liflös hembars till hustru och barn, har hon, genom trä get arbete, sökt att förskaffa ge åt sig och de små; mn nu, nedlagd på dödsbädden — ty hon kan ej vidare uppstå från sitt sjukläger. — är hon oförmögen att längre förijena något, och skulle förgås i sitt elände, om ej några kristligt sinnade menniskor räckte henne de nödvändigaste behofven. Den äldsta dotterm år nu och läser till H. H. Nattvard, och får derelter genom konditionerande förskaffa sig titt. uppehälle, den andra flickan har äfven utsigt för sig, gossen får komma i handtverkslära, men — den 38 månaders gamla flickan, hvar skall hon komma? Du, som eger tillräckligt utrymme i din 00ning för den lilla och nog af rätter på ditt jord, för att dela med dig till-den späda varelsens appehälle — vill du berede dig en sann julfädjen så hasta till den nödställdas boning, taj len lilla oskuldsfulla, ur hvars ögon en engel slickar emot dig, ifrån dess döendes moders röst lägg henne till ditt eget, bär henne hem ill din boning, hon skall ej der upptaga stor plats ; mätta henne med ditt bröd, det skall änlock räcka till åt dig, och lika visst som du senom denna din gerning kommer de mörka vilder af djupt vemod, hvilka lägrat sig i den. inga kojan, alt fly derisrån, lika visst skall du ärnimma de vänliga geniers närvaro, som med len späda ioftytta I din boning och der för dig örhöja din julfröjd. Hafva dessa ord slagit an på ditt hjerta, så lasta till lidandets boning. Den är belägen vid Fatbursbrunnsgatan och har till nummer 6, der kan Öberg efterfrågas.