Vv VMB SE OST PV DART BUMS af nyssnämnde kategorier, hvarjem te talare n ansåg det öfverflödigt att välja några sup pleanter. Ålderman Westin invände härvid, att då afgiften till kyrkobyggnad, underhåll af syrka m. m, är olika för husegare och icke husegare, å vore det en nödvändighet att båda dessa klasser voro för sina intressens bevakande lika talrikt representerade inom kyrkostämmonämnden. Men om deremot, likasom i de kommunala utskylderna, bevillningen efter andra artikeln lades till grund för afgifterna kunde man frånträda klassindelningen. Öfverste Ståhl, som åter erhöll ordet, sade sig efter närmare .belänkande benögen att föreslå uteslutandeaf hela artikeln om kyrkostämmonämnden, emedan de ärenden som äro föreslagna att af densamma handläggas likväl kunna afgöras af stadsfulimäktige, hvilka blifva hufvudstadens egentliga representanter. Ålderman Westin hyste några betänkligheter i detta fall och bland annat den, att som bland stadsfullmäktige kan komma att inväljas personer icke hörande till statskyrkan skulle säledes rent statskyrkliga ärenden komma att handläggas af personer, hvilka bekände sig till annan lära. Af samma tanke som öfverste Ståhl voro likväl hrr Söllscher och Ekman, hvilka ingendera funno den af hr Ståhl uttalade meningen vederlagd genom hr Westins argu menter, tilläggande dessa talare att om man till den redan uttryckta åsigten fogade det vilkoret att bekännare af annan lära bland hrr stadsfullmäktige icke i rent kyrkliga frågor medgifvas någon beslutande rätt, så vore saken hjelpt. Hr Westin ingick härefter jemväl på öf. verste Ståhls förslag, hvadan resultatet blef, att församlingen för sin del ansåg kyrkostämmonvämnden obehöflig, och att de ärenden, som enligt komiterades förslag af densamma skulle komma att behandlas, i stäl-. let må af stadsfullmäktige handläggas dock med det vilkor, att af dem äro bekännare af annan lära jäfvige att i rent statskyrkliga ärenden fatta b.slut, samt att atgifterna till kyrkan må utgå efter samma grunder som de kommunala utskylderna eller riksdalerstalet bevillning efter andra artikeln. Öfverste Ståkl anhöll, att, för den händelse ofvanstående förslag ej skulle bifallas, få som alternativ uppställa, att med nyss ofvanförmälde beskattningserund, i fråga om de kyrkliga afgifterna, kyrkostämmonämdens medlemmar måtte väljas utan någon klassifikation. I detta alternativa förslag förenade sig äfven de öfriga i diskussionen. deltagande ledamöterna. I fråga om folkskoleöfverstyrelseen uttalade; öfverste Ståhl den åsigten, att denna styrelse borde utses af stadsfullmäktige och sortera under dessa såsom en nämnd. De öfriga ledamöterna voro dock af den mening att församlingarne ej borde afhända sig rättigheten att utse skolstyrelse, hvadan fr Stånl blet ensam om denna sin mening och förslaget i denna del bifallet. Likaså blef hr Ståbl ensam om den åsizten att skolrådet vore obehöfligt, emedan kyrkorådet kunde handlägga de ärenden, som skulie kommn att af skolrådet behandlas, Med afseende å bestämmelsen i mom. B. af artikeln rörande kyrkoråd, föreslog öfverste Ståhl att orden samt försummelse af gudstjenst? och uteblifvande vid läsförhör? måtte utgå, emedan en sådan författning är omöjlig att efterletva för församlingsboerna, på samma gång det är obilligt begärdt att kyrkorådet skall fiskalisera öfver försummelse af gudstjenst och uteblifvande vid jäsförhör. Häri instämde de öfriga ledamöterna och yttrade särskildt hr Sötlscher, att nämnde moment vore stridande mot de frisinnade Wsigter, som nu gjort sig gällande i religionsrihetsirågan. Häradshöfding Martin föreslog såsom ett R moment till 37 i tredje artikeln fölande: Afgifter i och för själavården och dej kyrkliga angelägenheterna inom territoriella lörsa:nlingar få icke, af territoriella församingens kyrkostämma, för person, innehafvande lön eller pension, påläggas sådana personer, hvilka, ehuru mantalsskrifna inom len territoriella församlingen, dock, enligti, vällande författning, äro medlemmar af nå n bland hufvudstadens icke territoriella. samlingar.? i De ölriga ledamöterna motsatte sig detta l, illägg; men hr Martin yttrade att K. M. senom trenne särskilda domar i mål, der; ust fråga varit om, huruvida person, till-; vörande icke territoriel församling, skulle; ara skyldig att till kyrkan i den territoriella samling der han är boende betala afgift,! at sig hysa den nu af hr Martin i sitt, illägg uttryckta åsigte . 1 40 af tredje artikeln gjordes, på förlag af hr Westin, som ansåg det omöjligt tt inom den i nämnde föreslagna tidl vinna afsluta kyrkans räkenskaper, den förindring, att tiden för afslutandet och granskningen af dessa räkenskaper må utsträckas ill den 1 Maj och att derpå följande socsenstämma må hållas i Juni månad. j 1 N : I Adoif Fredriks församling var stämman l( vesökt af endast 20—30 personer. Af för4 laget till författoing angående kyrkostämma oehandlades ej flera än de sex första para-i sraferna, Justitiekanslern v. Koch var dent som förnämligast yttrade sigi ämnet. Parail yraferna 1—3 biföllos med obetydlig föränIs ring. Vid paragraf 4 önskade jnstitiekanI sleren att främmande trosbekännare i vissa ls all skulle ega rätt deltaga i kyrkostämma, x nen på tillstyrkande af flera andra talare t bifölls paragrafen oförändrad. Paragraf 51t ippväckte en något längre diskussion. Ordföranden kyrkoherden Ekdahl hemställde om I: cke församlingen ville bibehålla den mnul svällande ordningen, så att maxim:m af rö-)? ter uppgå till 20, hvari han understöddes ! af flera andra talare, men häremot anmärkte it hr v. Koch att ändringen vore stridande mat ji de i allmänna författningen om stadsfull-!1 tige m. m. stidgade grunder, ehuru han !c ke ville motsätta sig ändringen, som K. i f t e f E s M:t möjligen torde bifalla. Den vore likväl temligen ölverflödig, enär det väl hörde ill sällsynheterna att någon hade en ärs-t nkomst öfverstigande 16,000 rdr. Slutligen vamställdes och bifölls eu förslag, att Sinsen må ega flera än 50 röster4, och bifölls paragrafen i öfrigt oförändrad. Vid paraoraf 6 yrkade en ledamot att husegars och cke husegare icke måtte åtskiljas, men på mnmärkning af justitiekanslern, att han hyste vekan om K. M:t skulle kunna för Stockholm undantagsvis göra en så vigtig änring i ständernas beslut och en förmodan ut en sådan åtgärd möjligen måste af ett constitutionsutskott beilras, bfef paragrafen oförändradt tillstånd godkänd. Här aferots behandlingen af denna förattnivg genom företaganet -af frågan om en n likvagns inköpande, taxan för begrafningar enligt komiterades förslag och blef let godkändt att för ett år blifva gällande. Sedan derefter grossbandlaren Grönhagen blifvit invald i församlingens ordningsvämnd, hesläts ait kommunallrågans vidare behandling skulle uppskjutas till nästa sönlag, och upplöstes sockenstämman girax fter kl. 2 e. m. Re nd UTRIKES, Nr ft må tät VS RA det, ag