Aftonbladet – 18 december 1862, sida 3

Dessa arbeten hafva äfven ett annat syfte mål. De anställda geologerna, som efte appgjord plan genomströtva och noggrann undersöka för dem anvisade trakter, hafv: sig ock ålagdt att egna uppmärksamhet å och anteckna läget af alla möjliga fornlem ningar, som ännu undgått förstörelsen — hvilka uuadersökningar äro af stort intresse icke blott för fornforskaren utan äfven fö geologen. Långt inne i landet, aflägse frår nu befintliga vattendrag, hafva mången städes uråldriga borglemningar påträffats. omgifna af vattendränkta kärr, der qvarlef vor af farkoster funnits, äfvensom af ut klipporna fästade grofva jernringar — all deita bevisande att i forntiden segelbara vatten funnits der odlingen nu framkallar. eller kan framkalla skördar. Det ljus som de geologiska undersökningarne sålunda sprida öfver vår forntid, är af stort intresse. Emedan den kunskap man eger om Sverges höjdförhållanden är ganska ofullständig, fö tagas samtidigt med de geologiska undersökningarne äfven afvägningar på vissa bestämda distancer, i riktning från öster till vester, och förekomma på hvarje kartblad fyra sådana afvägningslinier. Fixpunkter på dessa linier äro urhuggna på berg och andra lämpliga ställen, till ledning äfven för den enskilde jordbrukaren, som vill anställa afvägningar för tilltänkta odlingsföretag. På kartorna antecknas äfven alla förekommande större källsprång, dels till utrönande af de underjordiska vattnens gång, dels till nytta ur medicinsk synpunkt. Den iakttagelsen är redan gjord, att källornas antal och fördelning inom särskilda trakter är högst olika. Sålunda, då t. ex. på ett kartblad (om referenten ej misstager sig det som omfattar en del af Westmanland) endast 10 å 12 större källsprång förekomma, ha på ett annat (Örebro län?) ända till. 300 sådana anmärkts. I sammanhang härmed förevisade hr Erdmann de under hans ledning redan med stor noggrannhet och elegans författade geologiska kartbladen Arboga, Westerås och Skultuna. Talaren antydde huruledes en blick på dessa kartor vore tillräcklig för att bedöma karakteren af den trakt kartan. omfattade. För att bereda de unga geologerna större öfning och omsigt i sitt mödosamma studium, ingick det i arbetsplanen, att de finge göra längre resor till aflägsnare trakter i riket, derunder förberedande undersökningar anställdes. Talaren hade derföre, åtföljd af tvenne geologer, förliden sommar företagit och verkställt en visserligen ytterst mödosam, men högligen intressant färd genom Norrbottens lappmarker upp till Gellivare. Med lifliga färger skildrade talaren den rikedom som ligger deruppe — men ännu förborgad: outtömliga malmtillgångar, omätliga fält af odlingsbar jord; de förra kunna bearbetas, de sednare, om de blott blifva afdikade, kunna förvandlas till rika gräsfält, och det hårda slimatet kan genom odlingens fortgång högst betydligt förmildras. Talaren hade träffat idoga nybyggare, som redan med framgång börjat odla råg, och den tid vore ej så långt aflägsen dä kornet icke kom att utgöra den enda sädesväxten i Norrbotten. Beträffande skogens växtlighet, meddelades att den var vida bättre än man i allmänhet föreställde ig; vid foten af Gellivare hade talaren uppnätt en tall, hvars stam höll 3!4 fot i dianeter. Rörande Gellivare malmberg, uppyste talaren att det icke utgöres af en enda nalmmark, utan der, såsom annorstädes i vårt land, fördeladt i bestämda streck. Men dessa nordliga bygder fortgår kulturen enlast långsamt, dels af brist på arbetare (vid selilivare betaltes i år ett mansdagsverke ned 3 rdr), dels af brist på kommunikatioer. På sin resa i dessa trakter hade talaen af omkring 200 mil färdats långa sträc-or till fots på föga banade stigar, visserigen ytterst mödosamt, men för forskaren hög grad lärorikt, tillade talaren med den nspråkslöshet som är honom egen. Den nda mörka punkten i den annars vackra flan företedde skildringen af den fortgånde skogsförödelsen. Om än — yttrade ularen — vägar anläggas, de många vat;ndragen upprensas och arbetare hitströma, skall det uppvaknande kulturlifvet dö ort, om den skogssköfling får fortgå, som u hotar att sätta hela Norrbottens framtid å spel. Professor Erdmann antydde vid slutet af tt intressanta föredrag, att han möjligen en nnan gång skulle fortsätta det, ett yttrane, på hvilket alla med särdeles tillfredstälse togo fasta. Akademiens direktör anmälde derefter att ån Göteborgs och Bohus läns hushållningsillskap till akademien blitvit insändt fort ningen af den på nämnda sällskaps beostnad af hr Olbers utgifna geologiska karta fver en del åf samma län ). Hushållningssällskapets i Göteborgs län åtgärd att bekosta utgifningen af geologiska kartor förtjenar tagas till efterföljd af andra läns hashållningssällskap, hvilka beklagligen stundom ganska olämpligt använda de högst betydliga inkomster som dem tillfalla. CRefer. anm.) UTRIKES. YE RN SN RNE NNE nd UP tE ft PAN 40 AN