Aftonbladet – 17 december 1862, sida 3

styrk K. M: slag gi r fattning angående giftermål melian kristen och mosaisi trosbekännare. Under den vidlyftiga öfverläggning, som här om uppstod, och för hvilken i följande numme skall närmare redogöras, yrkades bifall af h exc. justitiestatsministern frih. De Geer, gref varne E. Sparre och G. 4. K. Hamilton samt hi v. Ehrenheim. För återremiss folade grerve C. G. Mörner, fri: herrarne Stjernstedt och R. Cederström, hrr Olive crona, af Sillen och Lagergren, grefve Liljencrantz och hr Liljenstolpe. Vid anställd votering bifölls betänkandet med S7 ja mot 48 nej, hvilka voro för återremiss. Atskilliga utskottsutlåtanden af mindre betydenhet biföllos, andra bordlades för andra gången. Ståndet åtskildes kl. 3 e. m. Prosteståndot. Dagens Er har nästan uteslutande upptagits af diskussion öfver lagutskottets betänkande n:o 8, angående äktenskap mellan kristen och mosaisk trosbekännare; och mot detta förslag i sin nuvarande form, uppträdde ej mindreän 19 talare, hvaremot-endast kyrkoherden Otterskr im utan vilkor och förbehåll förfäktade detsammaPå framställd proposition, blef betänkandet till lagutskottet återremitteradt. Viåterkomma till närmare redogörelse för diskussionen. Borgarestårdet. De å bordet hvilande kongl. propositioner samt skrifvelser föredrogos; och föranledde proposition om antagande af förordning rörande mantalspengarna hr Lindestr m till den anmärkningen, att man borde bestämma någon skilnad i afgiften för man och för qvinna. CKikaledes ansåg talaren olämpligt att vissa yrken skola vara befriade från denna skatt. K. M:ts skrifvelse angående tulltaxan föranledde en längre diskussion, under hvilken hrr Muren, Wallenberg, Lindeström, Lalle-stedt och Björck yttrade sig temligen vidlyftigt, angående det besynnerliga deri att finansministern vill göra vår tullagstiftning i viss mån beroende af våra underhandlingar med en främmande rakt, hvilket blefve följden, om, såsom finansministern här föreslagit, ständerna vid tulltaxan föga skulle åtgöra på det man sedan, i händelse en handelstraktat med Frankrike kunde komma till stånd, måtte ha något att erbjuda denna makt i utbyte mot tullindringar der. För öfrigt gillade samtlige dessa talare på det högsta statsråden Malmstens och Lagerstråles reservationer. Med dessa hrr instämde hrr Stråle, Blanche, Ekholm och hr Hierta, som dock ansåg finansministern ha gifvit bevillningsutskottet en fingervisning, att företaga de reformer, till hvilka förslag från regeringen saknas. Hrr Ekelund oeh Hesselgren försvarade deremot den kongl. skrifvelsen. Vid föredragning af skrifvelsen angående öppnande af en farled mellan Baggensfjärden och Stora Värtan, uppträdde hr Hjerta för att förorda sin motion i detta ämne och utveckla vigten för landet af denna kommunikation. Såväl han som hr Wallenberg sökte visa huru litet grundadt det skäl är, som regeringen anfört emot öppnandet af ifrågavarande farled, nemligen att det icke kan ske utan befästningars anläggande. Lagutskottets betänkande, tillstyrkande bifall till kongl. propositionen om giftermål mellan kristna och mosaiska trosbekännare, bifölls. Hr Carln vederlade i ett sakrikt föredrag de skäl reservanterna andragit för afslag. Hr Beronius talade för afslag, och äfven hr Alander hade några, anmärkningar att göra mot förslaget. För bifall yttrade sig dessutom hrr Ekholm, Ridderstad, Loven, Widell, Björck, Börjeson, Rydin, Henschen, Blanche och Witt. Eondeståndet. Erik Ersson från Gefleborgs län framställde förslag om att ståndet måtte besluta utseendet af en deputation, med en ledamot från hvarje län, för att under talmannens ordförandeskap uppvakta chefen för statens jernvägsbyggnader, ötversten friherre Ericson och anhålla, det han ännu någon tid måtte qvarstå såsom chef för statens jernvägsbyggnader, alldenstund dessas fortsättande till landets gagn och fördel med större visshet än under andra förhållanden kan emotses under ledningen af den man, som så till nationens båtnad och allmän belåtenhet utfört de jernvägar vi redan äro i besittning af; och förmodade Erik Ersson att öfverste Ericson, som ännu befinner sig i sin fulla männakraft. skulle villfara en dylik begäran, hvilken med skäl kan anses som ett uttryck af hela nationens tänkesätt; tilläggande talaren att han, om förslaget vunne ståndets bifall, önskade att de öfriga stånden måtte inbjudas att sig om detsamma förena. Sedan talmannen afsagt sig ordförandeskapet för deputationen, uppdrogs detsamma åt ständets äldste ledamot, Olaus Eriksson från Göteborgs och Bohuslän. Vid framställandet af propositionen å detta Erik Erssons förslag, bifölls detsamma af hela ståndet, med undantag af en ledamot, nemligen Almqvist från Norrbottens län, hvilken reserverade sig, under yttrande att då K. M:t ingått till ständerna med begäran om statspension åt öfverste Ericson och derjemte motion inom två andra stånd väckts om en nationalbelöning åt honom, skulle bondeståndets deputationsåtgärd kunna komma att tagas såsom ett påhandgifvande af de i K. M:ts proposition, äfvensom uti motionsväg, äskade pensionsoch nationalbelöningsbelopp. Gross förnyade en af honom vid förra riksdagen väckt motion, hvilken ban kunde anses hafva vid denna riksdag återupptagit, enär han instämt i en af Pehr Nilsson från Malmöhus län ingifven alldeles liknande motion, nemligen om biskopsembetenas indragning. Skälet hvarför talaren ville förnya sin motion var, att Pehr Nilsson i lördagens plenum gjort cn ändring uti den af dem båda gemensamt framställda. Talaren slutade med att uRpräsa motionen, som. föreslo; indragning af samtliga biskopsembetena, med undantag af de trenne i Upsala, Lund och Hernösand. Sedan många talare yttrat sig för motionen och flere uttalat den åsigt, att den på grund af de skäl Gross anfört, kunde anses, i enlighet med 56 riksdagsordningen, hafva tillkommit i följd af under riksdagen inträftad händelse, remitterades motionen till ekonomiutskottet. Vidare remitterades till vederbörliga utskott samtliga de vid förra plenum bordlagda kongl. EA Statsutskottets utlåtanden n:ris d, 12, 13 samt ekonomiutskottets n:o 7—11 samt expeditionsutskottets n:o 7 biföllos utan diskussion. Ståndets enskilda utskottsutlåtande n:o 1, afstyrkande af Liss Lars Olsson väckt motion om rifvelse till K. M:t med begäran om förlängd kröningstid för mekanikus Bäckströms patenterade betsman godkändes äfvenledes. Härefter bordlades några utskottsbetänkanden och utsågs den deputation som skall uppvakta öfverste Erieso; Den i stället för talmannen till riksdagsfullmäktig inom Jemtland utsedde Olof Larsson i Tullus (broder till talmannen) gjorde i ståndet sitt inträde och helsades välkommen. Rättegångss Å. rådhusrättens 3:dje afdelning har under er.