Aftonbladet – 15 december 1862, sida 2

Almås, skall der låta uppföra en officerspaviljong. För uppförandet af denna hade byggnadskomiten den 4 dennes föranstaltat entreprenadauktion, vid hvilken antogs ett af byggwästaren S. Andersson från Uddevalla gjordt anbud å 26,500 rdr, ehuru byggmästaren Johansson från samma stad gjort ett lägre anbud. Byggnaden, som lär komma att, jemte restaurationslokal med en större matsal för befälet, innehålla ett större antal rum, som det säges omkring 40 stycken, skall vara upptimrad och under tak med isatta fönster den 1 Oktober nästa år samt vara komplett färdig sommaren 1866. Utropssumman var bestämd till 30.000 rdr. — Samma tidning berätter: Norska ångfartyget S:t Olaf, som förra hösten törnade på i närheten af Kristianssand och d sjönk samt blef liggande på hafsbotten till ivåras, då man lyckades att upptaga detsamma, har nu åter varit utsatt för en olycka. Fartyget anträdne nemligen i lördags på morgonen sin färd från Kristiania till Hamburg, dervid det skulle anlöpa Langesund, Arendal och Kristiansand. I närheten af Sandefjord törnade dock fartyget på en undervattensklippa och måste, för att ej sjunka, sättas på grund 1 Thallakshavn, belägen sydligast å den ö, som ligger utanför Sandefjord, der de 30 passagerarne landsattes. Af dessa hade 4 stycken, 2 tyskar och 2 fransmän, lyckats att i går framkomma till Uddevalla i så på tid, att de derifrån kunde begifva sig hit med ängfartyget Marstrand. Om ångfartygets öde är ännu intet kändt. med — Med anledning af en äfven i Aftonbladet återgifven anmärkning af GöteborgsPosten, avgående långsam postbefordring å vestra stamban.nhar man meddelat oss följande: att med iltåget post dagligen försändes fram och åter hela vägen emellan Stockholm och Göteborg, hvarmed är beredt tillfälle till brefbefordran för alla de orter, der detta tåg gör något uppehåll; att sålunda så väl bref som tidningar och andra postförsändelser fortskaffas emellan Stockholm och Göteborg på 14 timmar, ehuru, i anseende till tiderne för bantågens afgång, de flesta försändelser blifva å vederbörande postanstalter inlemnade omkring tolf timmar innan postens afsändande, likasom deras utlemnanrde blir i motsvarande mån fördröjdt derigenom, att posttågen anlända först sent på aftnarne; att för de orters behof, der iltåget ej gör något uppehåil, en särskild postbeskickning åtföljer ordinarie morgontågen, med hvilken dock naturligtvis brefbefordringen blir långsammare än den, som eger rum med iltågen, samt att, sannolikt i Februari månad .nästinstundande år, en törändring lärer komma att ega rum i postbefordringen å jernbanan, så att iltågen kunna både emottaga och aflemna post äfven vid de stationer, hvarest icke göres något uppehåll. För den fullständigare postbefordring å jernvägen, som i sammanhang härmed kommer att vidtagas, lära redan nya och förändrade postkupåer vara under inredning, likasom äfven samtidigt torde komma att inrättas postanstalter vid samtlige jernvögsstationer. MUSIK. le Bull uppträdde i fredags för 45 och sis:a gången på Mindre teatern, då han utförde den brillanta och bisarra esdurkonserten af Paganini, jemte två af sina vackraste egva kompositioner: En moders bör och Sälerbesöket. Publiken tycktes endast med den lifligaste sakaad upphöra att kalla honom tillbaka efier de upprepade sortierna, och tiljorna öfversällades af lagerkransar och blommor. Oe Bull öfverlemnade en at sina kransar åt orkesteranföraren hr Berers, troligen såsom ett erkännande af hr Berens utmärkta nit och förmåga, ehuru de ojemna och oöfvade krafter han har att förfoga öfver stundom gäckat hans ifrigaste bemödanden att åstadkomma ett oklanderligt ackompagnemang: Då det i vär hutvudstad icke finnes mer än en enda orkester som med någon artistisk fulländning kan utföra större musikpjeser, är det fast obegripligt, hvarför icke denna blifvit ställd till hr Ole Bulls förfo-1 gande. Så mycket mer som hane högaj konstnärsrang, den välvilja hvarmed han i vår musikaliska akademi hållit föredrag och meddelat råd och upplysningar; hensartighet att biträda en af våra concerterande artister; samt det intresse hvarmed han i allmänhet sträfvar för utvecklandet af en Enordisk musikt — för främjandet af nordens ära i musikaliskt afseende, enligt vår tanka borde hafva förbundit Kongl. teaterns styrelse att hylla honom framför hvarje annan artist. Men om man hela tiden nödgats försaka nöjet att få höra hr Bull till kongl. hofkapellets vanligen. utmärkta ackompagnemang, erbjöds dock någon ersättning på den matint som i går gafs af musikaliska akademiens elever, och der hr Bull hade artigheten utföra en andante af Mozart, till acsompagnemang af det kapell, som inom ikademien är under utbildning. Vi skulle inska att de som våga fråndöma Ole Bull oliditet såsom violspelare, hade hört den enhet i stil, den fullkomliga hvila i kompositionens anda, äfvensom den klingande, jälfulla ton och den öfverlägsenhet i fraseing, hvarmed mästaren utförde denn sköna composition. Man spelar icke så, utan att rara herre öfver formen, såväl som öfver ig sjelf. Paganinis Molinara, som hr Bull derefter utförde, framställde den skarpaste motsats till Mozarts kontemplativa klarhet. Molinaen är yster, vild, i storm och lågorjaganle från öfverdrilt till öfverdrift. Hur unglomsblodet; svallar öfver, hvilket trollskt och farligt, ja rent af ohyggligt väsen det ir hos den Molivarent. Men Ole Bull ägger mening i okynnet, natursamhet i exloderandet, vi veta ej om vi skola gråta ller skratta, vi känna oss öfvertygade att ngen, ingen i verlden torde kunna spela i gnistrande komposition så som Ole 3ull. Bifallsyttringarne voro också ohejdliga. Öfver hela salen dånade det likt ett vattenall. Man såg blott ett kaos af klappande vänder: och Bapabde munnar. Hvad man i lagligt tal menar med att taga ner huset, vad som enligt gammal sägen kom Jerij ; J L 1 1 f 1 I t S ( r 6 1 i F I h (6 I f e 1 8 I r k Ss t a g E 6 l