Aftonbladet – 13 december 1862, sida 3

DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adein. Grefve v. Platen framställde i ett längre föredrag några anmärkningar vid en af hr Liljehöök väckt, redan remitterad motion, att anslaget för flottans bemahningsöfningar icke måtte delas, såsom i k. propositionen föreslås, utan i sin helhet ställas till K. M:ts disposition att efter behag användas. Grefven utvecklade deri vidlyftigt skälen för bibehållande af skilnaden mellan den s. k. stora och lilla flottan, hvilken sednares stora vigt ådagalades. Då anslaget till denna förhöll sig till det för linieflottan såsom 17 till 109, vore det icke obilligt begärdt att detsamma för ändamålet måtte bibehållas. Tal. ingick äfven i flera intressanta detaljer af historien om de nyare systemernas utbildande, och anhöll att hans yttrande skulle till statsutskottet öfverlemnas. Hr Hjerta instämde. Bondeståndets inbjudning, om tillsättande af ett särskildt utskott för behandling af frågor rörande elementarläroverken, pedagogierna och folkskolorna, föranledde en diskussion, hvarunder androgos de skäl för och emot, som vid-behandlingen af hr v. Kochs motion och borgareståndets inbjudning i likartade frågor förekommit. i För antagande af inbjudningen talade frih. G. C. Cederstrim, hrr Fahnehjelm och v. Koch samt frih. Stjernstedt. För afslag yttrade sig frih. R. Cederström, grefvarne Björnstje. na, M. Hamilton och af Ugglas samt hr v. Ehrenheim. De skäl, som för afslag åberopades, voro hufTadsalligenz att det skulle vara en inkonseqvens om ståndet nu visade sig hafva frånträdt de åsigter, som vid en föregående votering efter en längre och sakrik diskussin öfver ett ikartadt ämne blifvit rådande; att det vore olämpligt om ständerha reglementerade öfver detaljer, hvilka egentligen tillhöra K. M:tsafgörande, och skulle mycket lättare inträffa som förslaget är vid-. lyftigare än det hvilket innehölls i borgareståndets förut afslagna inbjudning; att det till och med skulle kunna anses stridande mot 36 5 riksdagsordningen att tillsätta ett utskott, som egentligen icke kunde företaga någon åtgärd, enä statsutskottet i alla fall måste afgöra anslagsfrågorna; att det särskilda utskottets arbete i denna väg sålunda vore förspildt; samt att ekonomiutskottet inom sig hyste tillräckliga kapaciteter för att behandla dessa ärenden, förutsatt att det hölle sig till uttalande af sjelfva grundsatserna, hvilket ju äfven vore det rätta o. s. v. Häremot invändes af dem, som talade för bi-. fall: att detta förslag innefattade någonting mera än borgareståndets inbjudning, remligen folkskolefrågan, och adeln således både hade rätt och skäl att ändra sitt förra beslut; att man borde gå de begge folkvalda ståndens önskan till mötes, emedan den uttalade att nationen sjelf insett behofvet af kraftigare och mera genomfripande reformer iskolväsendet, än på den vaniga vägen lätteligen kan medhinnas; att ingen kan hindra ekonomiutskottet att äfven, om det ville och tiden sådant medgåtve, ingå i reglementerande af förslag till detaljbestämmelser ; att detta utskott åtminstone möjligen skulle kunna bättre behandla sina öfriga vigtiga ämnen, om det vidtomfattamde bestyret med skollagstiftningsfrågor lyftades från dess skuldror; att riksdagsordningen icke lägger några hinder i vägen, emedan framställandet af önskningar verkligen måste anses för en åtgärd, samt slutligen att riksdagen genom förslagets antagande skulle vinna en önskvärd förkortning. Vid anställd votering afslogs inbjudningen med 89 nej mot 39 ja. De under plenum öfverlemnade k. propositioner och skrifvelser blefvo alla bordlagda. I öfrigt förekom ingenting af vigt. Flera ut-. skottsutlåtanden om orätt remitterade motioner blefvo dels godkända, dels blefvo motionerna återremitterade. Lagutskottets betänkande n:r 8 angående giftermål mellan kristen och jude bordlades för andra gången, och åtskildes ståndet kl. m. Presteståndet, n 2e I dagens plenum föredrogos åtskilliga utskottsbetänkanden, hvaribland lagutskottets n:r 5 enligt förut fattadt beslut skulle hvila till det hunnit förekomma hos borgareståndet och n:r 8, an gående äktenskap mellan kristna och mosaiska trosbekännare, hvilket bordlades för andra gånen. Biskop Bergman inlemnade till ståndet en af talaren sjelf, doktorerna Nordlander och Runsten jemte prosten Lithner, undertecknad adress, med begäran om understöd åt de nödlidande inom Norrbotten och Westerbottens län. Åtskilliga till ståndet inkomna utskottsbetänkanden bordlades. K. Maj:ts i dag aflemnade propositioner till rikets ständer återfinnas påannat ställe i dagens nummer. I den i går införda redogörelsen för presteståndets diskussion öfver förslaget om andra samhällsklassers inrymmande i borgareståndet uppsafs bland talare, som förkastade förslaget, dokor Sandberg i stället för domprosten doktor Sundjerg. Borgareständet. Efter skedd protokollsjustering föredrogs bondeåndets inbjudning, angående tillsättande af ett