Aftonbladet – 12 december 1862, sida 3

Åstadkommandet af denna ögonblickliga upp fattning har utgjort ett ibland de förnämsta syf temålen för de hittills anställda många försöker reed den ljuskänsliga ytans beredning och med urbildens belysning: De förra ha lyckats gan ska v men deremot har belysningen ej kun nat drifvas öfver en viss gräns: man kanej, för att förkorta fotograferingstiden, belysa urbilden med ett i samma förhällande ökadt solsken, utan olägenhet eller förderf för sjelfva urbilden. Här vid har nu den namnkunnige instrumentkonstruk törn professor v. Steinheil i Mänchen, biträdd a hof-fotografen Albert de: 8, kommit till hjelp. genom en alldeles ny förändring af kamerans op tiska del. De företogo sig att fotografera so! spektret (det i regnbågfärger brutna solljuset) och öfveraskades härvid af det rönet, att foto grafisk verkan åstadkommes endast af ljusets ke miska och alldeles ofärgade strålar, som ligg: utom spektrets gräns, och ega en helt ann brytningsvinkel än färgstrålarne. Det mest bj gula, gröna och blå ljus visade ej minsta spå på den finkänsligaste fotografiska yta. Man kom mer i följd häraf att hädanefter icke berikn: formen för kamerans optiska glas efter färg trå larne, utan ensamt efter de kemiska strålarne och derjemte kommer man att afsöndra de lju set medföljande värmestrålarne. — Man eger Ye dan ett prof på verkan af denna afsöndring i d fotografier man med de hittills brukliga appara terna tagit af månen, hvars ljus är kallt och hu! vudsakligen bestär al kemiska strålar: dessa fo tografier framställa månens bild mycket noggrar nare och med finare och mera skarpt begränsad. detaljer, än kameran visar den omedelbart fö ögat. Skyddsmedel för silkesmaskar. (Comptes rondus. LIV, p. 1188). Det är bekant att silkesmaskar ej sällan an af åtskilliga sjukdomar, som ofta förstör: hela afveln och silkesskörden med detsamma farligast ibland dessa åkommor är ett slags mö gelsvamp, i Frankrike känd under namn af mu scardine. En fransk godsegare, Brouzet, fann så lunda hela sin silkesodling misslyckad i 6 på hvar andra följande år, eller från 1853 till och me: 1858, han lät derföre borttaga hela inredninger i sina odlingssalar och anbringa en ny af frisk: furuträ; 1859 års silkesskörd lyckades väl nu gan ska väl, men ändå märktes att frön till en ni utveckling af muskardinen voro qvar. År 186i hade han åtagit sig leverans af telegrafstolpar inbyrda med kopparvitriol, och begagnade tillfället att af på samma sätt beredt virke låta för färdiga galler och hyllor i en af salarnc, och nu har visat sig att ibland alla de silkes maskar, som utkläcktes och utvecklade sig sanv spunno på dessa hyllor och galler, ingen ends bifvit angripen af någon sjukdom; hvaremot de maskar som utvecklats af samma slags ägt och i samma sal, men på icke med kopparvitrio: impregnerade hyllor och galen blefvo mer eller mindre angripna af mögelsjukdomen Såpbubblor. Af Prasat och FLoriNonp. Om man i stälet för såpa eller vanlig två! använder glycerintvål eller oek lösning af van lig tvål med tillsats af glycerin, och tul blåsnin gen begagnar ett trattformigt rör af glas, så fåsåpbubblor af ända till en fots diameter och som kunna hålla sig omkring en half timma innan de brista. För åtskilliga fysiska och op tiska experimenter kan detta komma till nytta Högtärade herr Redaktör! Sedan den tidningsläsande allmänhetens uppmärksamhet redan blifvit rästad derpå, att samma nöd, som landsmännen med frikostig hand på tidningarnes uppmaning skyndat att lindra för det af missväxt hemsökta Finland, förefinnes ätven i vårt eget land, får undertecknad till bestyrkande häraf meddela, att åtminstone den de! af Norrbottens län, som begränsas af Torneå Råneå och Calix elfvar, detta år till den grad hemsökts af missväxt på både spanmål och fo der, att det vore orättvist att ej anlita samma välgörenhet för lindrande af egna landsmäns nöd, som kommit det af hungersnöd hotade nordliga Finland till godo. Särskildt har Korpilombolv kapellag och en del af Pajala pastorat, isynnerhet de byar, som äro belägna vid Muonio elf, blifvit lidande genom frostens härjningar I flera byar har säden otröskad blifvit införd i foderladan, för att användas till föda åt krea turen. Befolkningen i dessa trakter befinner sig i allmänhet utan brödföda och utsädesspanmå! samt med högst få undantag äfven utan pen ningar, emedan föregående årets dyra spanmåls och foderpriser medtagit kontanterna. Å dessa. mina af hungersnöd hotade landsmäns och ft samlingsboers vägnar, har jag ansett mig böra fatta pennan, anhållande att herr redaktörer ville uppmana lyckligare lottade landsmän til; samma välgörenhet emot de af missväxt lidande i Norrbottens län, som kommit våra grannar i Finland till godo. Korpilombolo den 27 November 1862. E. A. Stenborg, Kapellpredikant. T ANING VIP