Aftonbladet – 11 december 1862, sida 3

en vallängd för bruksegare efter nuvarande bevillningsordning. Trodde derföre att om förslaget antoges, det blefve nödvändigt att förändra denna. Hrr Schenström och Renström Villigade denna anmärkning. För öfrigt yrkades bifall af hrr Lindeström och Trädgårdh. Punkten bifölls. 18:de punkten angående rätt för besuten hemmansegare, som ej till annat riksstånd hör, att vara valbar till riksdagsman i bondeståndet samt 19:de punkten angående bestämmandet af arfvode för bondeståndets fullmäktige, biföllos utan diskussion. 20:de punkten om den ändring i 18 R. O. att mosaiske trosbekännare må ega rätt att -deltaga i riksdagsmannaval föranledde hr Lallerstedt att tillkännagifra att presteståndet redan afslagit detta, samt lifligt protestera deremot. Jularnes rättighet att bli hka ställda med andra samhällets medlemmar hade i andra länder, såsom. Preussen, England och Italien UVlifvit erkänd, och då skulle hos. oss ett stånd, under på stående att bifall till förslaget skulle -påtrycka staten en okristlig pregel, kunna afslå detsamma Aven hr Lindström yttrade några varma ord om judarnes medborgarerätt, om deras nytta som samhällsmedlemmar, samt ville önska att de sanninsar, som här uttalades, kunde genom golfvet tränga aed till det stånd som haft panna nog att afslå iörslaget. För förslaget uttalade sig dessutom hr: Ridderstad , Renström , Ditzinger , Schenström sarnt Jwarts. Slutligen framställde talmannen på förslag af hr Lallerstedt proposition på enhälligt bi fall af borgarståndet till denna punkt, hvilken proposition också med enhälligt ja besvarades 21:sta punkten, om ändring i 211 R. O., ang le tre valda ståndens pröfningsrätt i afseend sina medlemmars fullmakter, väckte en gan: iflig diskussion, i det.man å ena sidan ansåg utt bifall å denna punkt skulle innefatta en in kränkning i representationens pröfningsrätt, och i den andra trodde, att man i annat fall äter skulle ledera såväl domaremaktens helgd och skränkbarhet, som sjelfva de resp. valmännen För den förra åsigten kämpade hrr Dahm, Björk Ditzinger, Rydin, Rinman, Sundvallsson och Blanche, för den motsatta åter hrr Trädgårdh tU, Lemchen och Carln. Tvisten måste slita senom votering, som utföll med 22 ja mot 3! nej, hvarigenom således punkten blef afslagen. 22:dra och 23:dje punkterne, angående ordfö rande i borgareoch bondestånden, innan talnän blifvit förordnade, samt om uteslutande ur ;0 SR. O. af hvad der förekommer rörande förstärkt statsutskotts rätt att afgöra bevillningsrågor, biföllos utan diskussion. 2:de punkten, om den ändring i 53 R. O.. itt beslut ej må af något stånd fattas, så vida j, minst 30 ledamöter äro närvaranie. rönte motstånd af hrr Trädgårdh, R., Gahm, Lindeström Ridderstad, Carlen, Rinman, Ditzinger, Blanche och Hierta, Man anförde hurusom antalet vor. ned hänseende till ståndens antal, tilltaget allt för stort, samt att det till och med kunde blifva sent af farligt, derigenom att minoriteten aflägsnade sig, så att de qvarvarande ej voro beslut nessiga. Hr Lallerstedt hade sjelt gifvit anled ning till förslaget och försvarade detsamma, anande exemplet från andra länder, i hvilkas -epresentantkamrar ett beslutmässigt minimum f medlemmar är stadgadt; hvafjemte tal. trod de att förslaget är af högsta vigt, i betraktande af det ringa antal som understundom, i synnerhet af Vidderknipet och adeln, äro närvarande i plena. Punkten afslogs. 25:te punkten, angående inskränkning-i mo: ionstiden, samt 26:te punkten, om ändiing i 76 S R. O,, biföllos utan diskussion. Mot 27:de punkten om ändring i 1 11 mom. och 4 S 2 mom. tryckfrihetsordniugen i fråga om aflemnande af exemplar af tryckta arbeten gjordes den anmärkningen att ej bestämdt vore ill hvilka exemplaren skvile aflemnas, samt att motsägelser förefannos i afseende på tiden för detta aflemnande. Dessutom vore obilligt att dyrbara planchverk fordra så många exemplar Afslag yrkades på dessa skäl af hrr Ridderstad, Loven, Bj.rk och Sundral sson. För bifall åter talade hrr Hjerta, Dahm och Atander. Riksarkiv kunde. snart ej inrymma mera. Någon motsä gelse förefunnes ej, ty hvad i afseende på tiden stadgades i ett senare moment gällde endast det som trycktes i Stockholm. Punkten afslogs. Efter att sedermera ha beslutat några utskottsrg ingar af mindre vigt åtskilldes ståndet kl. ?, 11 e m. RR Bondes åndot. Hr Muråns motion om en oinskränkt näringsfrihet kommunicerades ståndet och upptogs a! C. 4. Larsson, med hvilken Carl Ifvarsson, Pehr Pehrsson (de två sednare tillkännagåfvo att de väckt mofisner i samma syfte), Nyqvist, Uhr m. 1. förenade sig. På begäran upplästes motionen i sin helhet, då många hördes instämma i densamma, hvilket föranledde ett par ledamöter at begära det talmannen ville göra proposition på. om ej hela ståndet instämde. Förslaget mottogs med acklamation och talmannens proposition besvarades med ett enhälligt ja. Bankoutskottets utlåtande n:ris 3, 4, 5 och 8. angående åtskilliga afskrifningar vid lånekontoren i Göteborg och Malmö, n:r 6, angående pension åt vaktmästaren J. Johansson samt n:i ller ende decharge åt bankofullmäktige, biöllos Vid föredragning af ett protokollsutdrag frå presteståndet, med anledning af doktor Lindsrens motion om understöd åt artisten Mandel ren, tillkännagaf Uhr att han upptog motionen såsom sin egen. Flere instämde, och remittera les motionen till statsutskottet. Ekonomintskottets betänkanden n:is 3, 4 och! biföllos. . Samma utskotts betänkande n:r 6, argående ändring i 2 S 1 mom. af kongl. förord ningen den 11 Juli 1862, rörande reglering a presterskapets löneinkomster, framkallade en kor! liskussion, och beslöt ståndet, på framställning if Jöns Pehrsson, att bifalla betänkandet, med den ändring att näst efter orden : att den leda mot måtte tilläggas: och den suppleant, och skulle medstånden inbjudas att i beslutet härom sig förepe. A id förhandlingarnes slut uppstod en kort liskussion af mera enskild natur, framkallad a Rosenberg, som förklarade att han ansåg dei nödvändist att ståndet beredde tidningsreferen erna mera beqvämlighet, än de nu hade. V lemna en redogörelse härför under Stockholm. Rättelser. Uti den i Aftonbladet för den 4, 6 och 10 den nes införda motion om Upsala universitets för läggande till hufvudstaden hafva influtit fler förvillande tryckfel, bland hvilka följande må rättas. I bladet för den 4 December står i första stycket: såväl skvo:nas som elementarläroverkins c., läs: folkskolornas. c, I fjerde stycke samma: spalt står: statsutskottet framställde, hemställde.. — I gårdagsbladet står, i slutet af sista stycket: .i åtnjutande af denna flyttning är egnad: att beredå vidare fördelar, läs: 4 åt unde af de förde ar, denna flyttning är egnad ar: ereda. ÄR ARE OR RA ORISSA I Se