Aftonbladet – 10 december 1862, sida 2

Hvad jag skulle vilja göra?? upprepade Lovisa. QO! jag vet knappast hvad jag icke skulle vilja göra! Hon ville kyssa sin matmors hand, men Magdalen tillät detieke. Bestämdt, nästan ovänligt ryckte hon tillbaka handen. 4Du stannar ej i någon förbindelse till mig?, sade hon. Vi göra hvarandra ep tjenst — det är allt. Sitt lugnt på din plats, och låt mig tänka i ro. Under de nästa tio minuterna rådde fullkomlig, tystnad i rummet. Efter denna stunds slut tog Magdalen sin klocka och höll den helt nära elden. Det var justnog ljust för att hon kunde se timmen. Klockan var nära sex. Är du tillräckligt lugnad för att gå ned för trappan med ett bud?X frågade hon, i det hon steg upp. Det är en helt enkel sak som jag önskar få uträtltad — säg till betjentgossen att jag vill hafva en hyrvagn, så fort som han kan skaffa mig en sådan. Jag måste genast fara bort. Sednare på aftonen ekall du få veta hvarföre. Jag har mycket att säga till dig — men nu harjag ej tid dertill. Då jag har farit, kan du taditt arbete hit upp och invänta min terkomst. Innan det blir til att gå till hvila, är jag här igen. Utan någon vidare förklaring tände hon skydsamt ett ljus och gick in i sitt inre rum för att taga sin hatt och schal. ANDRA KAPITLET. Då klockan var mellan nio och tio samma afton hörde Lovisa, som länge oroligt rade lyssnat, de efterlängtade slagen på orten. Hon skyndade ned och öppnade ör sin matmor. Magdalen såg upphettad ut, Hon visade