frih. Th. Cedersttöm: samt för afstag justitiestatsmihistetn gretve De Geer, frih. Sprengtporten, grefve E. Sparre, trili. H. Hämikon och hr Montgomery-Cederhjelm. Vid anställd voteribg b fölls förslaget med 180 ja mot 81 nej. Tredje punkten, om den ändring i 28 S regesingåformen att till vissa beställningar må kunna utnämnäs bekännare af annan troslära än den rena evangeliska; 4:d ofn ändring i 31 8 regeringsformen att fven and:a af städernas invånare än borgerskapet må ega att ltaga i val till borgmästare och den 5:te fom ndring af några grundlagsparagrafer rörande riksstyrelsens förande i vissä fall, biföllos utan diskussion. Ständet åtskildes kl. , 3 och sarmantiäder åter i aftvä. Prestes åndot, Till diskussion företogos de hvilande förslagen till ändring af grundlagarne: 1:0 om tilligg : 11 och 12 88 regeringsformen, om statsrådets hörande öfver f.rbund med främmande makter, om hvilken fråga förspordes så olika meningar att striden måste afgöras genom Ybtering, m utföll med 13 röster för alslag mot 9 för bifall. Säsdii för: agets motståndare uppträdde doktor Lindgren, rkivarien Nordström, prof. Carlsson, doktor Säve, prosten Sonden, kyrkoherden Wensjoe, loktorerna Tellbom och Almqvist, prosten Tegnår och dr Mordlander; hvaremot hufvudsaklisen dr Sandherg och kyrkoh. Wennerström onlerstödde förslaget. 2:0 Det tillägg i 12 8 regeringsformen, att konungen ej må utan rikets ständers samtycke blifva regerande fur-te i främmande stat, bifölls efter en kort diskussion utan, votering. 3:0 Om tillägg i 28 S regerimgstörinen om tillå: elsen för främmande trosbekännare att bekläda vissa lärareplatser föranledde en liflig och ganska intressant debatt, hvarunder flera talare uppträdde både för och emot; och som frågan ej i letta plenum hann afgöras, beslöt ståndet åter sammanträda i afton klockan 8. Borgaroståndet, Sd Ståndet har i dag till behandling förehaft konstitutionsätskottets betältkahde n:o 2, innehållande de 9 första af de ide förälagen till srundlagsförändringar. Och har ståndet bifallit dem allesammans; n:o 6 eller, det om ändring i åtskilliga grundlagsparagrafer rörande riksdags hållande hvarje år, dock fötst efter begärd votering, som utföll med 62 ja mot 6 nej. Diskussion förekom endast i fråga om detta sista förslag, samt vid föredragning af punkten n:o 2 eller om det tillägg till 12.8 regerings formen att konungen cj må utan rikets ständers samtycke blifva regerande furste af utländsk stat. Rörande detta förslag yttrade hr Henschen den åsigt, att ehuru han icke ville direkt motsätta sig detsamma, han dock ansåge det innef vissa vådor, så t. ex. kunde omständigheter före finnas som gjorde ett snart beslut af nöden, och att de fördelar som kunde ernås skulle gå en ur händerna om man måste uppskjuta allt afgö rande till dess ständerna blifvit hörda. Hr Lal lerstedt ansåg alt mot principen kunde visst ej mycket anföras, men trodde dock att den ej borde antagas. Såge ingen fara i att konunger äfven utan ständernes blott med sitt statsråds hörande blefve regent i en annan stat. Fordna tider vore ej de närvarande, och nu mera skulle dynastiska intressen icke så kunna verka att landets välfärd sattes på spel. Förslaget har utgått från motiver som äro alltför väl bekanta, från missnöje med föreningen med Norge. Man har fruktat för en i framtiden. möjlig förening med Danmark. Protesterade mot dessa motiver samt derföre också mot hela paragrafen. Hr Ekholm trodde vår historia så väl so.n andra länders tillräckligt visa skadligheten af att konungen finge bli regent i annat land utan ständernas hörande, trodde att just i afseende på en möjlig förening med Danmark det vore af vigt att ständerne blefve hörda och finge framställa sina vilkor, Hr Rydin trodde också historien, och till och med åen nyaste gifva en allvarlig maning till antagande af detta förslag. Så har man sett uppgifvas att grekerne skolat nyligen, sedan de förjagat sin konung, hafva erbjudit kronar åt en svensk prins. Denne prins kunde blifva konung i Sverge. Orimligheten af att på samma gäng vara konung i Sverge och Grekland låge för öppen dag. Borde ej ständerna om sådant höras? Hr Rinman tillstyrkte också bifall, påminte att redan för närvarande en 8 i riksdagsordningen förbjuder svensk prins att utan ständernes hörande blifva regerande konung i en annan stat. Hr Ljungberg ansåg att ej blott fordna, utan äfven närvarande itlera erfarenhet måste råda till att antaga et dylikt förslag. Det är ej nog att statsrådet i sådant fall höres. En tillfällig het kan göra att statsrådet är sammansatt af elementer, de der ej gillas af den allmänna opinio nen. Och i sådant fall torde vil ej deras råd kunna anses absolut nyttiga. Tal. anförde, hurusom i Sachsen och Belgien en dylik lagstiftning förefunnes samt att man der till och med lagt så mycken vigt derpå, art man stadgat en pluralitet af två tredjedelar för att ett sådant förslag skall kunna blifva giltigt. Hr Loren trodde att, då grundvilkoret för den tatsrättsliga förbindelse mellan konung och folk just det att konungen skall odeladt öfverlemna sig åt sitt folks styrelse, så bör det också vara helt naturligt att hans folk höres i ett så Rv ämne som detta. eträffande den diskussion som uppstod red inledning af förslaget i 6:te punkten; eller det m årliga riksdagar, torde vi till densamma få iterkomma. Vi vilja här endast nämna att den :nda af talarne som uppträdde emot detsamma var ir Henschen, som dels ansög det hvarken vara af nöden eller praktisk. Hr Hjerta hade visserligen ej varit någon vån af förslaget, men trodde att detsamma just genom de stora svårigheter, som deraf skuile följa, sedermera skulle framtvinga andra nödiga grund agsförändringar. För bifall kr sig her Renström, Wallenberg, Björk, Ekholm, Blanche och Ridderstad. I afseende på 5:te punkten eller förslaget om riksstyrelsens förande i vissa fall yrkade hr Hjerta afslag, anseende bättre att under så kort tidan: svariga statsråd förde styrelsen. Hr Ekholm taade för bifall och anmärkte att man då undveck ett af svenskar och norrmän sammansatt statsråd. På hr Blanches förslag meddelades genom protokollsutdrag de öfriga stånden genast ståndets beslut i afseende på de 7 första punkterna. Ståndet beslöt att nästkommande onsdag till behandling företaga öfriga hvilande grundlagsförändringar. Vid kommunicerandet af en inom bondeståndet väckt motion i skjutsfrågan, begärde flera af ståndets ledamöter, såsom hrr Lallerstedt, Brun, Ridderstad och Gahn ordet för att utttrycka sin lifliga sympatier för motionen och till instämmarde i syftnivgen af densamma, Bankoutskottets betänkande n:ris 3-6 an; ende afskrifning af åtskillige lånekontorens i teborg och Malmö osäkra fordringar biföllos. Ståndet kommunicerades från presteståndet en motion väckt af doktor Landgren om understöd åt artisten Mandelgren. Hrr Trädgårdh S. och R. beledsagade den med instämmand yttranden, Ag RRD POSSE Are TÅR