Aftonbladet – 5 december 1862, sida 2

kopia af detta dokument. Ni skall då fin na att den paragraf, som öfverlåter hela för mögenheten till amiral Bartram, slutar med dessa ord: ?Att af honom användas på de sätt som han finner lämpligt. Så enkla dessa ord kunna förefalla er, så äro de emellertid ganska betydelsefulla. Till att börja med, skulle ingen som varit jurist till yrket, hafva begagnat sig af dem; er mans testamente är således icke uppsatt af en lagkarl. : För det andra stå de der fullkomligt gagnlösa med afseende på testamentets synbara ordalydelse. Förmögenheten är utan några utfästade vilkor lemnad åt amiralen, och likväl förkunnas det honom i följande mening att han må använda den såsom han finner för godt. Detta uttryck måste iagifva läsaren en af dessa tvenne öfvertygelser — antingen har det af tanklöshet kommit att fällas, eller också h:r det med beräkning blifvit skrifvet just der det står, för att förvilla menniskor. Jag är fast öfvertygad om, att den sednare förklaringen tr den rätta. — Orden äro afsigtligt ditsatta för att vilseleda någon — troligtvis er sjelf — och den list som har. framkallat detta försök, har (såsom alltid fallet är då olärda personer fuska i juridiken) förrådt sig sjelf. Min trettioåriga erfarenhet gör att jag tolkar dessa ord i en alldeles motsatt mening emot hvad de äro ämnade att säga. Jag påstår geåledes att amiral Bartram icke eger frihet att använda förmögenheten på det sätt som hen finner lämpligt. Jag tror att han är i hemlighet bunden af ett bifogadt dokument under formen af en hemlig klausul. tJog kan lätt förklara för er hvad jag menar med en hemlig klausul. En sådan framställes vanligen såsom ett bref från teatator till dess testaments-exekutorer: och innefattar en hemlig förklarivg at hans sista vilja som ban ej har ansett lämplig att öpet tillkännagifva i sitt testamente. Jag emnar er t. ox. hundra pund och , skrifver