Aftonbladet – 5 december 1862, sida 2

hvad jag härom har mig bekant, så skulle jag nödgas intyga alt jag sjelf hörde honom yttra denna sin afsigt. Det är fulla sanningen att jag mer än en gång hörde honom säga deta. Dounatisnen åt mrs Lecount innefattar ingen punkt för anmärkningar, och så är äfven fallet med er aflidne mans val af exekutor. Han har, både klokt och helt naturligt, dertill nämnt den äldsta och påbtligaste vän som han egde. Men ännu en sak åter att belänka — den vigtigaste, som jag hittills icke nämnt, men med afsigt spurat till slut. Den trettionde September gör testator ett testamente, hvari han nämner sin euka till ensam exekutor med ett arf af åttiotusen purd. Den i tredje derpå följande November återkallar han utan förbebåll atla dessa förordnanden och lemnar i dess ställe ett nytt testamente, hvari hans enka ej ens är nämnd och 17 hvilket hela förmögenheten med afdrag af en obetydlig donation lemnes till en vän. sDet hvilar helt och hållet på er att! säga huruvida något rimligt skäl kan eller! icke kan andragas till att förklara ett så för-; underligt beslut. Om intet skäl kan upp-j gifvag — och jag vet ej af något — så an-! ser jag oss häri hafva en vigtig punkt som; förtjenar vårt noggranna betänkande, ty den torde då gifva oss anledning till anorepp. Var god erinra er, alt jag nu yttrar mig till er endast i egenskap af juist och att jag såsom sådan måste betrakta saken från alla möjliga sidor. Jag har insen önskan att intränga i edra enskilda förjållanden; jag har icke heller någon önskan att mina ord skola tydas såsom en ndirekt anmärkniog emot er sjelf ; csOm ni kan säga mig, att s vidt ni vet, r make ondast af en nyck berö!fvade er let arf som han en gång hade gifvit er, tan att ega ringaste skäl och anledning ill ett sådant förfarande, och utan att man än förklara hans handlingssätt på annat; ris än såsom en följd af mrs Lecounts makt