RIKSDAGEN DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adoln. Hela plenum har upptagits med behandlingen af riddarhusutskottets utlätaude n:o 3, tillstyr kande friherre J. W. Stjernstedts motion om bänk: mans-institutionens afskaffande. Det föredrogs punktvis. 1:a punkten, innehållande sjelfva hufvudsaken eller bänkmännens borttagande, framkallade en längre debatt, i hvilken många deltogo, bifölls genom votering, som utföll med 153 ja mot 76 nej. De öfriga punkterna, innefattande formulärer till de förändringar i riddarhusordningen m. m., hvilka af bänkmansinstitutionens afskaffande blifva nödvändiga biföllos utan diskussion. Ståndet åtskiljdes kl. V, till 3 och sammanträder åter i afton: Prestes ändet. Borgareståndets inbjudning angående tillsättande af ett särskildt utskott för behandling af läroverksfrågan föranledde en temligen långvarig diskussion, dervid en mängd talare yttrade sig. Doktor Lindgren hemställde om man ej, i anledning af inom bondeståndet väckt motion rörande folkskolefrågan, borde vänta tills denaa hinner ankomma, så att båda frågorna kunde i ett sammanhang behandlas. Mot förslaget uppträdde för öfrigt biskop Mil len, doktor Ljungdal, Landgren, domprosten Sundberg, prosten Sondån, professor Carlson. kyrkoherden Otterström och doktor Gumielius, hufvudsakligen på den grund att förslaget ansågs innebära en vida mera omfattande verksamhet än rubriken antydde, nemligen utarbetande af en ny skolstadga, något som icke tillhör rikets ständer att verkställa, hvarjemte de täta ändringarne i skolstadgan och deraf följande exerimenterandet framhöllos såsom särdeles meniga för den studerande ungdomen. Professor Carlson anförde dessutom såsom skäl för afslag den erfarenhet man hade om hur det tillgår då rikets ständer utarbeta lagförslag, att dessa sällan blifva helgjutna. Bättre vore att ett mindre antal män behandlade frågan, hvaruti äfven doktor Gumeelius instämde, och ansåg lämpligare för ändamålet tillsätta en särskild komitå. För förslaget talade biskop Björck, doktorerna Thyselius, Säve och Sandberg, hvilka höllo före att ett särskildt utskott skulle grordligare behandla ämnet än hvad som torde medhinnas af ekonomiutskottet, med dess stora personal, och bättre utredning af ämnet vara att förvänta af ett särskildt utskott. På derefter af erkebiskopen gjord proposition blef inbjudningen afslagen. Vidare föredrogs biskop Björcks motion om folkskollärarnes aflöning och skyldighet att biträda presterskapet med vissa göromål. Häremot uppträdde förnämligast doktorerna Fak och Sandberg, hvilka båda funno ganska oskyldigt att annan person än presten finge uppläsa kungörelser och hålla katekesförhör, men på det bestämdaste motsatte sig att skollärarne skulle erhålla laglig tillåtelse att hålla bibelförklaring och predika De skulle derigenom anse sig ställda i jemnbredd med presterskapet och tro sig duga tillallt. Det mycket omtalade andliga högmodet skulle derigenom ännu mera tillväxa. Motionen understöddes af doktor Säve, som fann prestens befrielse från uppläsning af kungörelser, katekesförhör 0. 8. v. önskvärd, samt förordade åtminstone tilllåtelse för skolläraren att med sådant biträda, der set af tillfälliga orsaker ansåges nödigt. Remitterades till lagutskottet. Biskop Björks och domprosten Sundbergs motioner, om domkapitlens reorganisation föredrogos i sammanhang och framkallade åtskilliga anmärkningar af dr Ljungdahl, som instämde med biskop Björk, angående sammansättningen, men med dompr. Sundberg, i afseende å antalet. och arbetsordningen, och anhöll att hans yttrande måtte få medfölja till utskottet. Riksarkiv. Nordström anmärkte att tydliga föreskrifter saknades rörande domfördt antalinågra frågor, t.. ex. angående afsättning. Sedan domprosten Sundberg derefter utförligt besvarat de gjorda anmärkningarne; remitterades båda motionerna till lagutskottet. Doktorerna Rundgrens och Landgrens motioner, rörande foikskolan, remitterades till statsutskottet. Vid prosten Arrhenii motion, om anslag till en jernväg Porla Christinehamn, instämde dr Sonden med motionären om uppskof med sammanbindningsvanan genom Stockholm, och en del af dertill-anslagna medels användande för andra sträckningar, hvaribland tal. isynnerhet talade till fördel för Östergötland. . Örfriga bordlagda motioner remitterad:s utan anmärkningssärda diskussioner, utofn dr Runstens om befrielse för prestbolsinnehafvare attifattigvård deltaga efter hemmantal, hvilken af motionären på vidlyftiigt anförda grunder återtogs. Slutligen bordlades åtskilliga inkomna betänkanden, hvarefter ståndet åtskildes klockan 5, till 2. : Borgareståndet, Vid föredragning af hr Lovins motion om ai: slag till inköpande af en tomt för elementarläroverket i Stockholm och uppförande af et! nytt liroverkshus, der undervisning efter nya vlementarläroverkets metod skulle meddelas, upp: stod en stunds diskussion rörande remissen deraf Hrr Muren, Sommelius, Rinman, Beronius, Henschen och Trägårdh, R. ansågo att behandlingen uf denna motion borde uppskjutas-till dess frågan om tillsättandet af ett särskildt utskott för be: handlingen af motioner rörande elementarläro verken vore afgjord; man ansåg att då detta utskott hade att yttra Sig bland annat om den metod, som begagnas vid nya elementarlärover