Aftonbladet – 28 november 1862, sida 3

1 Desanctes och Decesare emot ministören, Den senare påstod att år 1859, under mini sltåren Rafezzi, Italiens enhet blifvit komprometterad, men Pepoli ädagalude grundösheten at denna beskyllning. Pepolis anförande mottogs med lifligt bifall. 1) Tidningen Discussione har offentliggjort 22 depescher, utfärdäde af Ratazzis ministör från den 20 Maj till den 6 Juli 1862 till de italienska myndigheterna, i ändamål ,Jatt förhindra Garibaldis värfoingar och motverka hans företag. I Rörande den operation Garibaldi undergått berättas följande: Genom kemisk analyg af det vabr, som afsöndrats ut Garibaldis sår, hade man blifvit förvissad om att en kropp af bly fanns uti såret. Man hade beräknat att kulan satt 4 centimeter djupt uti skenbenet. Den 23 dennes hade dr T Zanetti lyckligt uttagit kulan ur såret. I Från Neapel berättas, att dervarande teaItrar vid-alla tillfällen: då pjeser gifvas, hvarluti anspelningar göras på Italiens lifligt eftersträfvade enhet samt Roms och Venedigs befriande, äro skådeplatsen för de mest stormande opinionsyttringar. Vid dylika ställens anförande utbryter alltid en bifallstorm, och skådespelarne måste alltid upprepa desamme två till tre gånger. Detta innefattar ett bevis, alt äfven neapolitanarne äro lika lifligt intresserade för Italiens enhet, som de öfriga italienarne. Äfven på Turins teatrar hade dylika opinionsyttringar afgifvits vid flera tillfällen. GREKLAND. Enligt underättelser från Athen af den 22 dennes hade provisoriska regeringen rädfrågat britiska sändebudet derstädes rörande förslaget att välja prins Alfred, samt fått till. svar att sändebudet ej ville blanda sig uti valangelägenheterna, utan grekerna borde välja fritt. Valen skulle börja den 6 December och afslutas den 10. Prins Alfreds val hade stor sannolikhet för sig. Såsom föreslagna kandidater till grekiska tronen uppgåifyna följande: Prins Alfred, hertigen af Brabant, hertigen af Leuchtenberg, hertigen af. Cambridge, prins Napoleon, prins Murat, Hertig Amadeus af Savoyen, hertigarne af Östergötland och Dalarne, grekiska fursten Ypsilanti.. samt engelska skattkammarkanslern Gladstone. AMERIKA. General :-MClellan hade, då han erböll underrättelse om: att han blifvit entiedigad från högsta befälet öfver Potomechären, genast upphört att tjenstgöra vid armen. Regeringen hade offentliggjort en skriftvexiing mellan general Halleck och krigssekreteraren, hvartill den förstnämnde påstår, atthan den 6 Oktober tillsändt gen MClellan peremtorisk befallning att gå öfver Potomac och leverera en drabbning med fienden eller fördrifva honom mot södern, men att MClellan ej hade åtlydt denna befallning, under förevändning, att han saknade nödiga förråder, hvilket dock ej kunde vara sannt, eniedan general Halleck alltid skyndsamt låtit tillsända generalen: allt hvad han reqvirerat, och således något verkligt hinder ej hade funnits för härens framryckande. MClelläns afskedande hade väckt stort uppseende. Alla det republikanska?partiets tidningar gilla presidenten Lincolns förfarande. Newyork World är dere ot af den åsigten att intet kunnat komma Jefferson Davis bättre till pass, är MClellans aflägsnande i detta ögonblick. General Burnside som genast mottagit högsta befälet, hade hållit ett tal fill hären, uti hvilket han yttrade, att han med misstroende till sina egna krafter mottog högsta kommandot, men att han deremot hyste obegränsadt förtroende till. härens fosterlandskärlek. General Halleck hade befallt alla officerare. vid Potomachären, att inom 24 timmar infinna sig vid sina regementen, vid äfventyr att i annat fall blifva afskedade. Ryktet om Burnsides nederlag synes hvila på lös grund. Unionstrupperna hade besatt den jernbansbro, som är slagen öfver Rappahannock. Rebellerna under generalerna Hill och Jackson förmodades vara någonstädes uti Shenandoahdalen. Longstreets trupper hade besatt Culpepper, för att hin dra unionshären att främtränga mellan Richmond och rebellernas hufvudhär. Ett negerupplopp hade utbrutit på ön S:t Vincent. Anledningnon var att man för de svarta arbetarne indragit en ration rom och socker m. m., som de förut brukade få jemte sin dagspenning. Flera hundrade svarta af båda könen, beväpnade med eldgevär och andra vapen, började antända byggnader och sockerrörsfält, men lugnades af guvernören Musgrove. Men några dagar sednare utbröt upproret på nytt och istörre skala samt hotade såväl Georgestown som Kingstown. Kolnnien ställdes under krigsrätt och ett ör logsskepp hemtadessfrån Trinidad. :Deoro stiftere, som ströfvat omkring på ön och öf verallt anställt härjningar samt misshandlat enskilda personer, anträffades i närheten al Kingstown, der de samlats ien flock, samt an orepos och skingradesaf kavalleriet. Några al dem.dödades. Desomtillfångatogos berättade. att en sammansvärjning existerada nu i änlamäål att bemäktiga sig flera gods. på: ön. döda deras egare samt fördela de hviagvin norja bland de upproriska. Den 20 Okto ber var lugnet återstäldt och krigstillstån det upphäfdes. Den: skada som föröfvats var betydande. I 3 r ra a ra ft me ret mn pr FE nd ae RE ns NA oc Cs dag 07 RIKSDAGEN. GÅRDAGEN S AFTONPLENUM: Borgareständet.