TR AE SE AA MORRA PER ORJTSERTISEa. Af doktor Almqvist, om befrielse från rotering Tför hemmanet Wrigstad Månsgården i Wexiö stift. Af komminister Afzelius, att det måtte medgifvas för brott straffad person, som under viss tid visat stadgadt uppförande, att vinna befrielse från klandrande vitsord i prestbetyget, samt att prest ej må kunna åtalas för utdelande efter vissa år af klanderfritt prestbetyg, ehuru han eger kännedom att personen begått brott, som dock ej blifvit åtaladt; eller alternativt, att prest ej må vara förhindrad att efter vissa års godt uppförande ur straffad persons betyg borttaga anmärkningen om begånget brott. — Häruti instämde doktor Sonden, och begagnade tillfället att anmärka, det tidningarnes referenter och möjligen äfven ståndet tycktes ha förbisett att talaren, då den kongl. propositionen om ny strafflag förevar i ståndet, fann den nya lagen för sträng åtminstone i ett afseende, nemligen det just nu ifrågavarande. Af riksarkivarien Nordström, 1:0 om 3500 rår löneanslag till en intendent för riksmusei paleontologiska afdelning, samt 2500 rdr till ökande af samlingarne, vetenskapligt biträde o. s. vV.; 2:0o om åtskilliga ändringar i nu gällande lagstadganden rörande bysättning, åsyftande en återgång till hufvudprinciperna i detta ämne enligt 1734 års lag. ; Af kyrkoherden Lithner, om rättighet för Carolinska medico-kirurgiska institutet att i likhet med universiteten anställa medicinsk teoretisk examen. Ståndet åtskildes kl, V, öfver 7 e. m. Borgareståndet. En diskussion, under hvilken en mängd af talare. SR sig, uppstod med anledning af hr Björcks motion om Carolinska institutets likställighet med universitetens medicinska fakulteter med hänsyn till rättigheten att kreera midicine kandidater. Hr Loven famn högst orätt att Carolinska institutet är betaget denna rättighet. Den förordning, som i detta ämne utkommit och som gör anspråk på att bereda ett slags likställighet de 3 läroverken emellan, föranledde tal. till den liknelsen att det är som om man utsläppte trenne unga örnar till täflingsflykt men klippte vingen å en af dem. Hr Lemchen instämde med hr sovån. Vore öfvertygad om att Carolinska institutet skulle ta försteget framför de 2:ne andra om dem gåfves lika rättigheter. Hr Ödmansson instämde; hr Ekman lika så, och ansåg att förordningen af 1861 tillkommit under alltför stark påtryckning från universitetens sida. Hrr Ekerot och Ditzinger instämde. Den senare ansåg att genom hvad här blifvit föreslaget Carolinska institutet ändå endast fick det minsta detsamma hade rätt att fordra. Hr Stråle instämde med föregående talare och beklagade endast att det ej varit någon af Stockholms representanter förunnadt att väcka denna motion. Hr Sundvallsson trodde sanningens makt vara mäkligare än mängden af talare, eljest skulle talaren ej vågat här yttra sig mot så många motståndare. Amnade afgifva ett särskildt skriftligt anförande. Trodde nog med hr Ekerot att Carolinska institutet vore lämpligt för apotekare och ville ej heller bestrida de lokala skäl hr Stråle antydt. Den -kirurg:e kandidatexamen institutet haft rätt att anställa kunde alls ej jemföras med medicine kandidatexamen. Med lärdomen vid institutet vore väl-ej så öfverdådigt väl bestädlt, då t. ex. medicinens historia, som i med. kandidatexamen vore ett vigtigt ämne, endast lästes 4 timmar på hela året. Ingen öfvervögande skicklighet funnes der, inga skrifter af högre vetenskapligt värde ha utgått derifrån. Dess egentliga bestämmelse, eller att förse armån med kirurger, uppfyllde det mycket illa 1848. Talaren kunde anföra en auktoritet, som vore förmer än prof. Huss, nemligen prof. Hyckel i Wien — citerade honom — han bestred nyttan af stora hufvudstadsuniversiteter. Vid förra riksdagen hade det i utskottet gått så besynnerligt till, att förfäktarne för universitetets flyttning, medicinska fakulteters Ad 0. 8. V. visserligen hade blifvit fullkomligt besegrade i utskottet, — och det så att talaren tyckt riktigt synd om dem — men fått sina skäl för upptagna i utskottets motivering emot. Motsatte sig helt och hållet motionen. Hr Henscken hade likaledes tänkt att besvara frågan i ett särskildt anförande. Tyckte det vara besynnerligt att man, så vida man ej hyste misstroende mot regeringen, ånyo väckte en fråga som af densamma så nyligen blifvit afgjord — motsatte sig denna motion så väl som frågan om hela universitetets flyttning. Bland hans skäl var äfven det, att ryska tzaren skulle göra arfsrätt till de gustavianska godsen gällande, om Upsala universitet flyttades. Trodde ej att det vetenskapliga lifvet skulle vinna på, att komma i beröring med hufvudstadens lyx och nöjen. Hr Lallerstedt anmärkte att hr Sundvallsson väl kunde tycka att utskottets förfarande var besynnerligt nog vid förra riksdagen, men ig. lyste att saken var mycket enkel. Utskottet lade nemligen i sjelfva verket allt hvad -till fördel för ett medicinskt läroverk i Stockholm blifvit sagdt — ja, till och med hela universiteteia flyttning höll på att gå igenom i utskottet — och utskottet tog egentligen endast ur ekonomiska grunder skälen för sitt afslag. Talaren ansåg att rikets ständer ständigt böra förnya sina framställningar i detta ämne tills regeringen finner det vara tid att ge efter. Hrr Muren och Bovin instämde med motionären. Hr Ljuvgberg yttrade: Hos mig, såsom hos den stora allmänheten, har det framkallat icke ringa förundran, att en regering, som man si gerna vill anse upplyst och god, skall behöfva påminnas om uppfyllandet af rättvisans fordringar, att en styrelse, som man betraktat såsom konstitutionell, icke i denna vigtiga fråga tagit i akt de af representationen framställda önskningar och dess formliga beslut. Om regeringen icke velat hörsamma ständernas vilja, så hade densamma ju dock af klokhetens bud och af financiella skäl bordt känna sig manad att handla i samma anda. Det kan icke vara klokt att, i ett land med knappt fyra millioner menniskor, hafva i samma vetenskaper trenne höj läroverk, af hvilka just derföre intet kan blifva fullständigt; det är en financiell miss! ushållvinj att söka uppehålla alla dessa läroverk, icke blott i anseende till de dryga kostnader, som detta i närvarande tid medförer, utan emedan vetenskapens utveckling och växande fordringar af mångahanda slag oupphörligt föranleda ade utgifter. Man har ju till och med vid denna riksdag sett regeringen framträda med en redan vid sistl. riksdag afslagen proposition om en ny profession vid medicinska fakulteten i Upsala jemte begäran om andra ökade anslag! — Ett al ombuden från ger har sagt att undervisningen vid Carolinska institutet icke bedrifyes ee samma sätt som i Upsala. Det tror jag visserligen; ty den utöfvas, enligt hvad allmänt kändt är, på vida bättre sätt; och om förhållandet skulle vara motsatt, vore ju lämpligast att hitflytta den lilla fakultetens förträffliga lärare; Hr -Sundvallssons kamrat på bänken har uttalat det hopp, att regeringen nu, såsom förut; skall afslå rikets ständers begäran om -: likställighet mellan institutet och fakulteterna: Jag, för min del, tror mig deremot kunnä fiöppas motsatsen, heldst som IE u.an tvifvel skall inse, att rikets ständer icke kunna finna, sig belåtna