r l afsättas blott derföre att han tuktat en illa upp: fostrad pojke för mycket. Trodde en viss kleI j mighet ligga i vår tids filamtropi veles då man jej vill tillåta att okvnniga pojkar tuktas. Vid I frågans remitterande ansågo hrr Sundvallsson och Henschen densamma, såsomr innefattande ansvar för tjeustefel, böra remitteras till lagutskottet. På hr Alanders med fleras bestridande häraf blef jdensamma deck remitterad till ekonomiutskottet. Hr Björcks motion om omorganisation af bankväsendet L!ef föremål för flera an kningar af hr Wallenbery, som ansåg en bankstyrelse sammansatt så som den här föreslagna med en gif. ven minoritet af enskilla aktieegare ingenting skulle kunna uträlta samt att den tendens af centralisation som genomgår förslaget vore ett väsendtligt fel hos densamma. Enskilda bankerna skulle derigenom blott bli diskontkontor för hvilka ingen annan rörelse än kreditivoch Postremissrörelsen blefve öfrig. Hr Renst-öm ansåg äfven styrelsen vara illa sammansatt. Hr ta upplyste att inom hrr fullmäktige i rikets ständers bank en komitå varit tillsatt, som uppgjort förslag till riksbankens omorganisation, sa att hr Björcks här föreliggande förslag kunde z ses innefatta hans rescrvation mot komiterade förslag. Hr Muren framhöll hufvudsakligen ny: tan af filialbanker, hvilkas ändamål just är att hopsamla alla för handen varande små tillgångar för marknaden och ansåg derföre bäst att understödja dem. Hr Lallerstedt åter var af motsatt tanke, och trodde inrättandet af dessa fonder varit för riksbanken rätt farligt enär banken ej kan vid behof indraga sina der placerade tillgängar. Försvarade för öfrigt finanskomitåns förslag som bland annat föreslagit att styrelsen för allmänna banken, den ena af de båda föreslagna bankerna, skulle bestå till hälften af enskilda akticegatre. Hr Björek bemötte de föregående talarnes an kningar. Det allmänt kända felet i vår banklagstiftning vore det att banken skulle skötas af rnkets ständer genom fullmöktige, som ofta cj begrepo bankaffärer. Enda meden att aflhjelpa detta vore antingen en grundlagsförändring — men en sådan skulle aldrig gå igenom — eller också att skilja banken itvenne, den ena riksbanken för att uppehålla sedelutgifningen, den andra svenska allmänna barken för de egentliga bankaffärerna. Detta hade just talaren gjort. Den centralisation talaren blifvit : beskylld för anginge endast sedelutgifningen; i annan mening gynnar talarens förslag SKA mändet af många och små banker. Filialban kerna ansåg talaren borde inskränkas, eljest vore ksbankens äfventyr för stort. ; Motionen remitterades till bankoutskottet. Ståndot åtskildes klockan en qvart till 4 e. m. BEondestårdet. Enligt löfte meddela vi här nedan för:eckning å de motioner, som i detta plenum remitterades: Af Sren Rose berg från Skåne: Om åtskilliga förändringar uti stadgarne rörande folkskoleväsendet. Johannes Andersson från Jönköpings län: RöÅT tillverkningen, vården och försäljningen rut. Josef Holm från Stockholms län: Att anslaget till första beväringsklassens öfningar må användas till aflöning åt instraktörer för folkskolorna, hvarigenom första klassens beväringsöfningar kunna blifva öfverflödiga. Erik Hansson från Gefleborgs län: 1:0 Om ändring uti fiskeristadgan. 2:o Rörande tiden för auktioners förrättande på landet. Bäckström från Kalmare län: 1:o Om ändring i Kongl. förordningen den 20 November 1845, angående lösöreköp. 2:0 Om anslag till reparatioÖL Åv amnen vid den så kallade Grönhögen på and. Henrik Hansson från Westernorrlands lin: Om anslag för folkskolans i Sollefteå förändrande till två-klassigt elementarläroverk, med en rektor. 2:o Om inskränkning i tiden för elgjagt. Olof Nilsson från Westerbottens län: Om förhöjdt anslag till vatteraftappningar och myr utdikningar inom Westerbotten. Smedberg från Elfsborgs län: Om förändring i grunderna för roteringsskyldighetens utgörand Gustaf Johansson från Kronobergs län: Om ft ändring i sättet för väghållningsskyldigheten, sålunda att staten uti samma skyldighets utgörande deltager till hälften, emot skälig ersätt ning. R August Andersson från Östergötland: Att hälften af den till. statskassan ingående brärvinstillverkningsafgiften må anslås till byggandet af Jernvägar. Söderkolts från Södermanlaads län: Om nedsättning uti kartasigillata-afgiften i och för Lo uppteckningar. Jhe: Om vikarierande skollärares likställighet med extra skollärare och duplikanter i fråga om befordringar. Olof Pehrsson från Gefleborgs län: Om befrielse från bevillning för krononybyggen, under s. k. frihetsår. Pehr Nisson från Malmöhus län: Om ändring i sättet för kronoutskyldernas afkortning, då så dant föranledes genom fattigdom eller minderåriga barn. Slutligen förekom, såsom i gårdagensnummer omnämdes, Anders Pehrssons från Nerike motio. om indragning af riksbankens lånekontor i Göteborg, Malmö och Wisby, hvilken försnledde en längre debatt; som ledde derhän att motiv nen återtogs oct: att diskussionen förklarades skola ur protokollct utgå Emellertid upplyste Anders Pehrsson, det anledningen till motionen varit att vid diskussionen i förra onsdagens plenum, angående förstärkning af ofvanstående lånekontots fonder, hade direktören i Malmö lånekontor, Pehr Nilsson, yttrat, att i händelse den äskade förstärkningen ej kunde medgifva-, vore det lika godt att indraga dessa trenne lånekontor. Som Anders Pehrssor likväl ansåg en sådan förstärkning komma att utgöra ett melin för öfriga orter inom landet och han för sin del således ej kunde tillstyrka den, hade han ansett bäst vara att taga fasta på detta Pehr Nilssons yttrande och afgifva den ifrågavarande motionen. Pehr Nilsson påstod sig ej hafva. bestämdt yrkat att lånekontoren borde indragas i händelse fonderna ej blefvo förstärkta, utan hade han yttrat att Cenna indragning, i händelse af afslag på motionen, likaså väl kunde ske, Af disussionen framgick emellertid, att med detta yttrande ej varit så allvarligt menadt, och syn t den allmänna åsigten inom ståndet vara att lånekontoren uti Göteborg, Malmö och Wisby alltför väl behöfvas. i Alla under detta plenum väckta motioner bordlades, med undantag af tvenne: den ena af Pehr Nilsson från Malmöhus län, angående riksdagstrycket, och den andra af Mengel, om en årlig pension af 250 rår till hvardera af aflidne sekre-; teraren vid landtbruksakademien, Nathhorsts, 3.ne efterlemnade döttrar. Plenum afslöts härefter för att på aftonen fortsättas. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och acein. Följande motioner väcktes: a af hr Reutersvärd om upphäfvande af rättighe ten att på landsbygden försälja spirituosa. af frih. CO. A. Raab om revision af tulltaxan