Aftonbladet – 26 november 1862, sida 1

Article Image
re AR NOR RER BRATT PRATA framläggas. Då i bondeståndet ett förslag bragtes å bane att genom en deputatiou hos justitieministern förfråga sig när representationsförslaget vore att förvänta, tillkännagåfvo nemligen både talmannen och vice talmannen, att de hade sig bekant att K. M. ville, innan förslaget framlägges, atvakta ständernas beslut rörande de nu hvilande grundlagsändringsförslagen, samt att, sedan dessa blifvit afgjorda, det kongl. representationsförslaget är att förvänta i medlet af Januari månad. Den andra stora händelsen är framläggandet inom riksstånden af K. A:ts proposilion rörande anslagen till jernvägsbyggnader i riket under förestående statsregleringsdperiod. Då blott ett exemplar blifvit affemnndt till hvarje stånd och dessa exemIplar naturligtvis under dagens plena varit upptagna af ståndens ledamöter, som med stor nyfikenhet och blandade känslor tagit del af detta dokument, kunna vi endast i största korthet redogöra för det hufvudsakliga af dess innehåll. K. M. äskar följande anslag till stambanor : Till fortsättande och fullbordande af södra stambanan i den vid förra riksdagen beslutade riktningen, sedan för den ifrågakomna riktningen öster om Sommen giltiga skäl ej förekommit -— 10,250,000 rdr. För östra stambanans påbörjande genom byggande af jernväg från Katrinehom till Norrköping — 4,135,000 rår. För norra stambanan, sträckningen Stockholm—Örsundsbro— Upsala (sålunda vester om Sigtunafjärden) — 5,850,000 rår. ör en sammanbindningsbana genom Stuck holm; med station invid Clara sjö — 3,070,000: rdr. För nordvestra stambanans påbörjande fråm tvenne håll: a) från Porla öfver Degerfors till Kristinehamn 2,410,000 rdr .och b) från Arvika till riksgränsen 600,000 rdr; tillsammans 3,010,000 rår. Hela den summa, som under finansperioden skulle användas på stambanor, uppgår sålunda till 26,315,000 rdr. Af dessa millioner skulle 20 millioner an: skaffas genom lån; af bankovinsten skulle för detta ändamål användas 5 millioner samt af i riksgäldskontoret befintliga tillgångar 1.300.000 rdr. Dessutom skulle en i behåll varande räntevinst af statslånefonden, uppgående till 400,000 rdr, användas på jernvägssträckningen Arvika— Norska gränsen, så att anslaget till denna sträckning i sjelfva verket komme att uppgå till. 1 million. 1 fråga om bibanor har regeringen icke kunnat fästa afseende på ansökningen rörande en bana Uddevalla—Wenersborg-— Herrljunga, då något bolag för en sådan icke bi!datsig. Deremot föreslås låneunderstöd till följande bibanor: a) Helsingborg—Landskrona—FEslöf samt b) Ystad—Fslöf, ett låneunderstöd af två tredjedelar af hela anläggningskostnaden mot 3 procents ränta och 1 procents amortering, samt med vilkor att låneunderstödet för båda dessa bibanor tillsammans ej komr mer att öiverstiga 4,750,000 rdr. d c) Wexjö—Alvestad, låneunderstöd af 216,000 rdr, beräknadt att utgöra tvåtredjedelar af anläggningskostnaden, på samma räntevilkor som de båda nyssnämnda bibanorna. Rörande norra stambanan ha meningarne inom konseljen varit i hög grad splittrade. Genom särskild proposition har: regeringen föreslagit, att öfversten frih. Ericson målte erhålla en pension af 10,000 rdr årligen samt dessutom 5000 rdr årligen för det biträde han kommer att lemna den blilvande jernvägsstyrelsen. Den kongl. propositionen om folkskoleväsendet, som. äfvenledes i dag blifvit till ständerna aflemnad, åsyftar en fortsatt tilllämpning af enahanda grundsatser, som gjorde sig gällande vid sista riksdagen; dock alt något större anslag ifrågasättas för inspektörerna och seminarierna, men deremot, på grund af vunnen erfarenhet, något mindre för bidrag till lärares aflöning. Hr Mbrens af oss i gårdagsbladet återgifna motion om en oinskränkt näringsfrihet har, såsom lätt kunde förutees, i borgareståndet föranledt en debatt, under hvilken hr Hesselgren fått tillfälle börja utförandet af sin mission, att i näringsfrägorna representera det återhållande elementet. För tillfället nöjde han sig dock hufvudsakligen med att uttrycka den önskan, att ekonomintskottet måtte låta anstå med ärendets behandling intill dess svaren på kommerskollegii cirkulär hunnit ingå och man derigenom fått erfara hvad hr Hesselgren betecknade såsom landets tanke. Hr Murtn förklarade sig icke heller ha något emot ett sådant uppskot, så framt derigenom icke vällades eå långt dröjsmål alt ständerna tilläfventyrs icke hunne besluta i ämnet. Ir Murea erinrade deag. utom, ait ma: icke finge fästa alltför mveken vigt vid dessa infordrade utlåtanden, emedan de, som afsåfvo dem, talade i egen sak och i allmänhet. beginge det felet att förblanda industricn med sig sjelfva, al följaktligen i sjelfva verket icke co på indastriens fördel, utan på det eona, ofta ganska illa förstådda intresset. Motionien visade dessutom att de förhatliga 8. k. bönhasjagterna florerat under ou gällande lagstiftning ännu mer än under det roma skrätvångets tider, och styrkte med några anförda exempel, att om man hade sig bekant allt hvad som i denna väg tilldragit sig, skulle man få se verkligen mirakulösa saker. Motionen understöddes varmt af hrr Björck, Hierta m. fl. Den förstnämnde ådagalade att den öfverSäng man påyrkade, i sjelfva verket vore fullkomligt obehöflig, och att den 16-åriga period som förflutit sedan det första obetydiiga fjätet på näringsfrihetens väg uttogs, bör ha tillräckligt ådagalagt att man kan utan be. tänkande tega steget fullt ut. Hr Lindeström, som understödde motionen, ansåg sig likväl böra fästa unnmärksamhata. ; —82

26 november 1862, sida 1

Thumbnail