Aftonbladet – 25 november 1862, sida 2

stone, ofvannämnda testator, såsom varande hans sista vilja och testamente i vår mnärvaro, .. tÄr Detta allt hvad som behöfs?4 frågade Noel Vanstone högst förvånad. tDelta är nog, sir, för att öfverflytta er förmögenhet jå amiralen, och således är det allt hvad som behöfs. Låt oss nu återvända till den sak som vi redan hafva förmodat. Er enka betalar sin shilling och får se detta te:tamente. Der står att CombeRavens förmögenhet är gifven åt amiral Bartram, och derjemte följer en förklaring att han eger full rätt till att använda den såsom han sjelf finner lämpligt. Då hon ser detta, hvad tänker ni väl att hon gör? Jo, hon ställer sina försåt för amiralen. Han är ungkarl, han är en gammal man. Hvem skall beskydda honom för denna farliga qvinnas list? Det skall ni sjelf söra, sir, genom ytterligare några streck af denna penna, som redan har gjort sådana underverk. Ni har gifvit honom denna förmögenhet i ert testamente, :som er hustru får se. Tag åter ifrån honom denna förmögenhet i ett bref, som förblir en djup hemlighet emellan amiralen och er sjelf. Inneslut testamente och bref i samn.a konvolut och lemna detta i amiral ns händer jemte en skriftlig begäran af er att bryta förseglingen på er dödsdag. Låt testamentet berätta hvad det äf ven i denna stund berättar, och låt brefvet derjemte säga honom fulla sanningen, som ir en djup hemlighet emellan honom och er Säg deri, att då ni öfverlemnar åt honom er förmögenhet, så gör ni detta endast med det förbehåll att han skall taga emot rivet af er med den eno handen för att med den andra lemua det åt sin brorson George. Säg honom att ni fullt tryggar er vid hans heder och på er visshet att han med vänskap erinrar sig er far och er jelf. Ni har känt amiralen sedan ni var en vosse. Han har sina små egenheter och inall, men. en gentleman är han dock från opp till tå, och han vore icke i stånd till