FÖREPERSER 4 CIUTT TEFLIRFLIGIER LITE VRLAS och inledande och 2:0) att Sala silfververk ett år efter den 1 tkommande November måtte! återgå till kronan ra motionen remittei 16es Vill ekonomiutskottet. den sednare bordlades. Ståndet åtskiljdes kl. 2 e. m. och sammanträder arter i afton. i 2 i Frestesiändet. Statsutskottets betänkanden n:r 4, afstyrkande i förslag om tillökning af kanslipersonal för att hinna lemna tidningarn2 referater åndens i ferhandilingar; och n:r 5, angående riksdagskostnagernas bestridande at riksgaldskontor t, bi; föllos. : i Vid föredragning af doktor Runstens motion jom ändring af 1 8 26 kap. byggningabalken, erhöll motionären ordet och s i ett vidlyttigt föredrag gifva skäl för sin mening. Kyrkokassan är afsedd endast till kyrkobyg. nad och är likasom prestgården, enligt talarens äsigt, kyrkans egendom. Församlingen sammanskjuter väl kyrkokassan, men erkänner derigenom skyldi heten både att bygga kyrka och hålla prestbol, utan att derför prest eller prestbols innehafvare skulle vidk nnas några utgifter eller förlora någon inkomst. Ingen embetsman behöfver Nya embetslokal, och om 1. ex. riksarkiv behötde nybyggas, ville säkerligen icke riksarkivarien uppföra byggnaden. Alltså bör församlingen bygga kyrka och prestbol samt hålla dem vid makt, så att underhållet deraf ej faller innehafvaren till last. Ingen prest har ännu deltagit i kyrkobyggnad efter hemmantal; en talare med erkända stora rättshistoriska kunskaper har på stått motsatsen, men torde bli beviset skyldig: och bör det så mycket mindre komma i fråga, som prestbol deruti verkligen deltager efter matlag. Såsom skäl till de mot motionen gjorda anmärkningar har blifvit framställdt, att det i närvarande tid skule vara farligt och oklokt att i detta stånd väcka en motion, som kunde ega ens skenet att vi ja från presterskapets axlar aflyf a någon slags börda. Lyckligtvis afböjdes faran derigenom att ståndet ställde sig utom skotthåll; talaren kunde ej glömma med hvilken ifver ståndet följde anförarens ord: tal. sattes de:emot i sticket och trodde i anledning af den stora uppståndelsen eldsvåda vara å färde; hemtade sig småningom och började eftertänka, att det väl cj kunde vara så farligt hemställa, att en prestbolsinnehafvare ej måtte lida betydliga förluster. Ingenting vinnes dessutom genom eftergift, den ena föder den andra och slutligen eftergifves allt. Tul:s motiv sore, att han mer än någon annan haft tillf.lle se konseqvenserna af det nu gällande lagstalgandets tillämpning; och skälet att tal just nu väckt sin motion vore, att en författning är i görningen, som skulle ännu mera förvärra saken Om t. ex. kostnaden för kyrklig byggnad fördelas på flera år, skulle deraf hemtas stöd för den åsigt, att prest bör såsom ! emmansegare i sådan byggnad deltaga. Åtminstone bore då kostnaden fördelas på alla de år, som förflyta från nybyggnad af en kyrka, tills den ombygges; ty det vore orättvist att en dast den prest, som lefde då kyrkan byggdes, skulle åläggas denna skyldighet. Sedan derefter prosten Sonden och doktor Almqvist ånyo förgäfves hemställt, om ej tal. skulle vilja återtaga motionen, blef denna remitterad till sammansatt lagoch ekonomiutskott. Doktor Thyselii motion angående aflöning för lektorer, som varit adjunkter, biträddes af flera ledamöter och remitterades till statsutskottet. Prosten Lithner önskade göra det tillägg att löneförhöjning ma beredas ät skollärare genom inrättande af en 5:te lönegrad, så att lektor efter 20 års tjenst skulle erhålla 4000 och adjunkt efter samma tid 3000 rdr, och beslöts att detta förslag skulle anses såsom särskild motion. å kyrkoherden Wen e str ms motion. om ändring i kongl. förordningen den 21 Mars 1862 8 58 angående kommunalstyrelse å landet, föredrogs, yttrade motionären farhåga att utskottet ej skulle vilja åtaga sig det uppdrag motionen pålade och denna således lemnas utan afseende, hvarföre talaren alternativt föreslog att för fastighet taxeringsvärdet måtte läggas till grund för beskattning och hvar och en i sin mån bi draga till kommunens gemensamma utgifter. Dr Rundgren framställde ett förslag till ändring, hvilket enligt ståndets beslut skulle såsom särskild motion behandlas. Öfriga bordlagda motioner remitterades utan diskussion. Derefter väcktes nya motiorer af: Dr Landgren om ett reservationsanslag af 15,000 rår till ett hospital för spetälske i Helsingland; Kyrkoherden Otterström, att staten mårte återtaga den del af skyddsafgiften, som under namn af folkskoleafgift utgått till kommunerna, och i stället betala ett årligt understöd tör folkskoleväsendet, samt om anslag till lärarelöner, semi narier, stipendier m. m. Dr Palmlund angående ändringar i kongl. förordningen rörande vilkoren för bränvinsförsäljning. Dr :öderberg om anslag af 22,700 rdr till inköp af tomter och byggnader, som bortskymma ruinerna af S:t Lars kyrka i Wisby. Dr Lindgren om pension å allmänna indragningsstaten af 1500 rdr åt justitieombupsmannen Theorells enka. Prof. Agardh om anslag af 45.600 rdr till byggande af nytt observatorium i Lund. Dr Björkman om till komministrars och kapellpredikaters aflöning anslagna hemmans befrielse rån ränta och kronotionde enligt ri :ets ständers skrifvelse den 22 Aug. 1857. Dr Carlander om förhöjning af provincialläkares lön till 2000 rdr efter 10 års väl vitsordad tjenst, samt efter ytterligare 5 år till 2500 rdr. Dr Almqvist om beviljande af samma löner och ensionsvilkor åt häradsskrifvare som åt kronoogdar. Prof. Carlson om utarbetande af en lag rörande konstnärers eganderätt till sina verk och skydd mot efterbildningar. Kyrkoherden Wennerstr m om rättighet för de lektorer, hvilka som kolleger bestridt lektorstjenst, att få beräkna sig till godo 5 år af den tid de på sistnämnde sätt tjenstgjort. Prosten Lithner 1:0 om anslag af 40,500 rår till nytt bibliotek i Östersund; 2:o om anslag af 1,846,575 rdr till en föreslagen kommunikationsled från Sundsvall till Bräcke i Jemtland m. m. Prosten So: den, cm bestämmande af hvad som menas med backstugusittare och inhyseshjon, Konstitutionsutskortets memorial n:r 2, med uppgift å hvilande grundlagsändringsförslag, bökdlades. Borgareståndet. Statsutskottets ofvan nämnda utlåtande n:r 4 bifölls. Hr Sommelii motion angående förändringar i ällande skolstadga föranledde en ganska långarig och liflig. diskussion, under hvilken en mängd talare-Yttrade sig, alla vitsordande behofvet af en sådan förändring. Vi återkomma en annan Åac till en redgörelse derför