Frih. sNordeniatks mouon om anslag ull en gemensam byggnad för riksarkivet och kongl. biblioteket remirrerades till statsutskottet, sedan frih. Stael von Holstein ta remot och föreslagit riksarkivets flyttande till riksgäldskontorets lokal, som medgaf tillfalle till utvidg-ing, och skulle detta sednare embetsverk i staet inrymmas i riksarkivets nu inn. hafda lägenhet. ) Hr von Mentzers motion om ändring i brä , vinsförordningen blef till bevillningsutskottet remitterad. I Vid anmälan af h. Wolfelis i förra plenum j bordlagda motion förklarade han sig hafva blifi vit uppmärksamgjord derpå att densamma såsom innehållande två skilda ämnen vore stridande mot riksdagsordningen och begärde nu att få dela den i två motioner, hvilket bifölls. Derefter remitterades den första af dem, med förslag till förändringar i tjenstebjonsstadgan, till ekonomiutskottet, och den sednare, angående rättighet för husbonde att med domarens pröfning åberopa sig af sina tjenstehjons vittnesmål, till lagttet. h. C. A. Raabs i vårt sista referat utförligt omnämnda motion framkallade en kortare diskussion. Friherre J. W. Stjernstedt hyste icke samma farhåga som motionären för utländska lån. Eu lån af t. ex. 1000 rdr, när kapitalvärdet derigenom snait kan ökas till 2000 rår, vore ju icke farligt. Att vi hafva säkerhet för vida större lån än de redan upptagna synes deraf att vårt kapitalvärde är mycket större än man beräknat och på de sista 12 å 15 å ofantligt ökats. Talaren bemötte derefter åtskilliga af motionären framkastade klagomål öfver de band som ännu häftade vid jordbruket och landets bristande finansiella utveckling, hvilken sednare förklarades till stor del härröra af vår fyrdelta representation. Klandrade skarpt förslaget om upptagandet af ett inhemskt statslån, på hvilket sätt penningar ej kunde framkallas. Allmänheten vore icke van vid obligationerna och ett sådant låneförsök skulle verka menligt derigenom att räntan ytterligare stegrades. Obligationerna skulle i alla fall uppsöka den utländska marknaden och den svenska affärsmannen endast blifva mellanhand o. s. v. Friherre C. A. Raab försvarade sin motion i ett temligen vidlyftigt föredrag. Motionen vore grundad på i andra länder gällande statsekonomiska grundsatser. Talaren kunde icke medgifva att vårt lands tillstånd vore så blomstrande som man påstått. Ingick derefter i en historik öfver merkantilsystemet och frihandelssystemets utveckling. Jemförde vår kreditlagstiftning med andra länders, påstod att den förra endast grundade sig på en lättsinnig skuldsättning. Förordade infö randet af vexelrörelse, som nu alldeles saknades, enär staten icke kan genom direkta skatter anskaffa penningar för alla behof. Citerade slutligen yttranden af aflidne grefve Magnus Björnstjerna om vådan af utländsk skuldsättning samt om fördelarne för England af dess statsskuld. Motionen remitterades till statsutskottet och samme motionärs förslag om fullständig handelsoch näringsfrihet till ekonomiutskottet. Riddarhusutskottets memorial, tillstyrkande rättighet för riddarhussekreteraren C. Å. Brakel att med denna befattning förena en annan i statens tjenst, biföls med ett par af frih. R. Cederström gjorda formela tillägg i afseende på vilkoren. Vid företag. nde af frih. A. C. Ramsa;s bordlagda alsägelse af sin suppleantbefattning i lagutskottet uppträdde hr von Francken och begärde att den måtte afslås, emedan, om alla dylika afsägelser för enskilda affärer beviljades, det skulle längre fram under riksdagen blifva ganska svårt. men frih. R. Cederström visade obilligheten och omöjligheten att sådan begäran förväg a, och blef friherre Ramsays anhållan af ståndet uf efter votering, som utföll med 79 ja mot 54 nej. Derefter väcktes följande nya motioner: al hr Montgommery-Cederkjelm om anslag till byggandet af ett hospital för Wermland, Nerike och Dalarne, afsedt att bereda plats för 200 sinnes sjuka. 7 Grefve af Ugglas instämde med motionären och förordade derjemte ökadt anslag för de öfriga hospitalerna, uppdragande en skildring af de olägenheter, som af den nuvarande otillräckligheten af plats vid våra anstalter för sinnessjuka uppkomma. . r Huss lemnade såsom ledamot i hospitalsöfverstyrelsen åtskilliga intressanta upplysningar och instämde äfven med motionären, hvarefter. sedan ,en kort diskussion öfver mindre vigtiga detaljer fortgått och i hvilken, utom de förenämnde, äfven grefve C. G. Mörner deltog, motionen remitterades till statsutskottet. Hr F. A. Cederschiöld väckte förslag om den förändring i författningen angående Carolinska mediko-kirurgiska institutet att detsamma skulle ega rättighet anställa teoretisk-medicinsk examen och sålunda ställas i jemnbredd med de medicinska fakulteterna vid högskolorna. Hr Huss, som nu fick ordet, ansåg sig icke artisk att yttra sig i frågan, ehuru han varit ärare vid nämnde institut, alldenstund hans åsigter vore desamma nu som för 20 år sedan Striden mellan institutet och de medicinska fakulteterna (egentligen den i Upsala) hade från början uppstått af personlig grund, eller mellan de begge utmärkte lärarne Berzelius och Hvas ser. Carolinska läroverket, det fullständigaste i norden, hade i denna strid vunnit segern och hade fakulteten nödgats medgifva att den icke kunde täfla med den stockholmska läroanstalten. Den visade således genom yrkandet om ensamt privilegium på läkarebildningen samma skråanda, som utmärkt Upsala konsistorium, när för tvåhundrade år sedan Lunds universitet anlades. Mellan partierna ligger en tredje part allmänheten, hvars intressen ej finge förbises Man hade från universitetets sida invändt att den för läkare nödfga humanistiska bildningen icke kunde vinnas i hufvudstaden, men utom det orimliga häri hörde ju denna bildning till förstudier, som förut måste absolveras. lan hade äfven sagt att den i hufvudstaden förvärf vade läkarebildning vore ensidigt praktisk. Men sådan vore just den som för läkaren i sjelfva verket behöfdes. Anhöll att i allt få instämma med motionären (Bravorop). Remitte ades till ekonomiutskottet. Ytterligare motionerades af frih. G. C. Cederström om revision af fiskeristadgan samt om för slag till undanrödjande af hindren för fiskerinäringens utveckling. Motionen remittercdes till skonomiutskottet. af hr af Zeln att sterbhusen efter aflidne tjenstemän måtte erhålla restitution af i statens tjenst erlagd begrafningshjelp. Bordlade-. af grefve G. 4. K. Hamilton om ett årligt anslag af 9000 rdr till två nya juridiska professioner vid universiteterna i Upsala och Lund, om: fattande juridisk encyklopedi och romersk rätt. ! Bordlades. af samme motionär om ett anslag af 2000 rdr årligen till 2 docenter i juridik vid hvardera universitetet. Remitterades till statsutskettet. af frih, D. Schulizenheim 1:0) att en komite måtte tillsättas för revision af den s. k. vatten