(Insändt ) Ett ord till kengl. gensral poststyrelson! Insändaren, en vän af tidsenliga och nytiiga reformer, gladde sig åt beslutet om anskaffandet af postvagnar. Men, dä dessa ankommo. visade sig att de vagnar, som dragas af 2 star och gå mellan Jönköping—Westervik, äro så illa inrättade, att knappast i högsta nödfall någon resande kommer att med dem färdas. I sjelfva vagnssätet äro platser inrättade för po siljon och 2 passagerare: Postiljonens plats, i midten, är upphöjd 4 tum öfver passagerarnes från hvilka den dessutom skiljes medelst en jernställning. Passagerareplatserna, å ömse si-dor äro obeqväma och ytterst trånga, omkring 12 tum breda, att andra än barn omöjligt kunna få rum. Till och med skjutsbönderna hafva förklarat ait de mycket hellre sitta bakpå tin inuti vagnen. Insändaren kan, till följe häraf, ej förstå huru generalposistyrelsen kunnat godkänna och antaga d elsen får nagsamt erfara deras3olämplighet för resandes fortskaffning, genom saknad at passagerare. Hade vagnarne deremot varit någorlunda beqväma, i daren öfvertygad att på linien Jönköping -Westervik passagerare högst sällan saknats. Skulle generalpoststyrelsen betrvifla insändarens uppgifter om vagnarnes olämpligh t som passagerarevagnar, så föreslås att styrelsen ville infordra postmästarnes i Jönköping, Ekesjö, Wimmerby och Westervik yttrande; och är insändaren förvissad att dessa hrr i allo skola vitsorda insändarens uppgifter. I Nov. 1862. Smålänning.