Aftonbladet – 21 november 1862, sida 2

nande inlemnats af egaren, hvilken sålunda återfick sin på ett så eget sätt förlorade tillhörighet. Något åtal mot den okynniga rockknappen kommer ej att anställas, men hans herre lärer ha beslutat bortsprätta honom och lemna hans plats åt en annan. (GHT) — Bit bräckligt lerkärl brukar man ofta använda såsom bild, då da är om något lätt förstörbart. Men att lerkärl understundom kunna, äfven under dagligt bruk, hålla uti öfver ett århundrade, bevisas af följande berättelse från Helsingland, meddelad i tidningen Helsingen: Vid ett arfskifte i Trönö har man påträffat en gammal antiqvitet, ett lerfat af något mindre än en kannas rymd, hvilket å den ännu väl behållna glasyren bär årtalet 1749 och således är 113 år gammalt, en i sanning aktningsvärd ålder för dylika kärl, hvilka vanligen ej få vara med Jänge förrän de slås sönder. — De första kanariefoglarne. I Dickens All the Year round läses: Kanariefoglarne — favoritsångarne i våra hem — kommo ej till England förr än på sextonhundratalet, och deras första införande i Europa är icke utan sin märklighet. Ett fartyg, med några få kanariefoglar ombord, blef vrak på italienska kusten, midt emot ön Elba, och några af dem togo sin tillflyktsort dit. Som klimatet var gynnsamt tillväxte snart deras antal. Från dessa första par härstamma, påstår man, dessa våra snälla bur: sångare, hvilka betraktas snart sagdt såsom medlemmar af våra familjer. — En opartisk. Inför en polisdomstoli London uppträdde nyligen en irländare såsom kärande mot åtskilliga personer, af hvilka han blifvit jemmerligen genompryglad. Förloppet dervid hade vant följande: RR en krog tillfrågad, huruvida han vore för Garibaldi eller för påfven, svarade han, för att ej förtörna någotdera partiet. Hvarken för den ena eller för den andra! Följden deraf blef, att både garibaldianer och påfvevänner kastade sig öfver den ola tiske irländaren och piskade honom, till dess han blef sanslös. Om han hade förklarat sig vara för endera, hade han naturligtvis äfven fatt stryk, men hade då haft försvarare och blott hälften så många motståndare.