Aftonbladet – 20 november 1862, sida 3

10JC5S stromina Kaplitalerna tull, nvarigenom ranian snart återgår till det normala. Låter man ult detta endast regera sig sjelf samt tillämpar satsen att låta allt gälla hvad det kan, så handlar nan ur statsekonomisk synpunkt klokast. Hr Muren sporde, med anledning af talet om sapitalbrist, huru man skall kunna locka kapialer dit, der de ej få gälla så mycket omstänligheterna föranleda. Hvad fastighetsegarne besräffade, måste dessa under nuvarande lagstiftning, så snart penningeställningen blir svår, lemna inteckningar som säkerhet för lån på kort id, och sådana kunna icke fås utan vederbörlig provision. Om räntan blefve fri, blefve också äflan stor och priset på pengar i följd deraf lägre. Sedan diskussionen blifvit slutad remitterades ONoHEn med de afgifna yttranden till lagutskottet. For öfrigt väcktes i detta plenumjföljande motioner: . At hr Witt 3:ne, nemligen: 1:o att samma förvättring i naturaunderhåll, som rikets ständer kunde komma att besluta i afseende på armåens manskap, äfven måtte komma flottans till godo: 2:0 att, vid bevillningsförordningens utfärdande. pension eller gratial icke måtte blifva uppförd såsom beskattad inkomst; 3:o att ett staten tillfallet dana-arf efter en i köpingen Ronneby afliden person måtte tilldelas samma köping. Af Sommelius om ätskiliga förändringar i och tillägg till 1859 års skolstadga, innefattande lels upphärande af den allmänt öfverklagade mångläsningen, dels lärares förseende med högre öner och pensioner, likvisst med skyldighet att vid 60 års ålder taga afsked från lärarekallet: sidare förläggningen af hebreiskans, filosofiens samt dogmatikens studium från elementarläroverket till universitetet, samt utgående af en af gift för de förmögnares barn, lämpad efter föräldrarnes förmögenhetsvilkor och inrättandet af en öfverstyrelse för läroverken. Förslaget var appställdt i 18 särskilda punkter, innehållande åtskilliga detaljbestämmelser, alla nära sammanhängande med dessa ofvannämnda hufvudgrunder. Af hr Odmansson i ett den allmänna undervisningen rörande ämne. Af hr Loven 2:ne: 1:o om bördsrättens upphäfvande; 2:0 om rättighet för jordegare på en eller en half mils afstånd frän stad af första eller andra klassen att få afsöndra jord af hvilken natur som helst till huru stora eller huru små delar som helst. Af hr Ljungberg om anslag till en inspektör för elementarläroverken. Af hr Carln om förändrade bestämmelser rörande förmyndares fölvaltning at omyndigs medel, afseende större kontroll å förmyndarne. Af hr Ditzinger om understöd afstatsmedel till aflönande af instruktörer för ungdomens i elementarskolorna vapenöfningar. Af hr Beronius 2:ne: 1:0 om ett bidrag af 11.000 rår till uppförande af ett nytt hus för elementarlöroverket i Falun (hrr Fahlhem och Fahlerantz anmälde sig instämma i denna motion), samt 2:o att skyldigheten att uppehålla skjutsen ej vidare skulle i städerna åligga borgerskapet ensamt, utan äfven dessas öfrige invånare. För öfrigt föredrogos och biföllos 2:ne expeditionsutskottets betänkanden; det första angående förändrad sätt för tryckningen af rikets ständers skrifvelser; det andra att alla uti stånden väckta motioner skulle särskildt tryckas för att bland alla riksståndens medlemmar utdelas. Vid remissen af hr Cygnei motion, om förändrade bestämmelser angående det belopp för hvilket inteckningar må tagas såsom säkerhet för de lån filialbankerna hos riksbanken erhålla, ramställde hr Ekerot den önskan att man måtte ägga 1862 års taxer ngsvärde till grund. Hi Björek motsatte sig detta amendement af den orsak att vid uppgörande af det nya taxeringsvärdet hade man tillämpat nya grunder och det skulle ju kunna vara möjligt att man misstagit sig samt att taxeringarne äro för högt tilltagna, och i detta fall blefve riksbanken utsatt för för luster. Hrr Muren och Wallenberg understödde motionen, Med ståndet kommunicerades en inom preste ståndet af kyrkoherden Ternström väckt motion om kungsgärden Beckaskogs öfverlåtande såsom enskild egendom till H. M:t konungen. På hr Blanches förslag lades den utan något vidare yttrande till handlingarne. Vid början af plenum tog den för Stockholms stad sist valde representanten hr Hesselgren si.t inträde och helsades af talmannen välkommen. Ständet aätskildes kl. 3 e. m. Boendåeståndet. (Plenum den 19Nov.) Följande nya motioner väcktes: Af Pehr Nilsson från Kristianstads län: Om be frielse för rusthållare från vissa delar af utrustningsskyldigheten vid de indelta kavalleriregementena och nämnde skyldighets öfvertagande af staten. Flera ledamöter instämde i motionen. — Johan Pehrsson tviflade på dess framgång. — Sundgren från Stockholms län inlemnade ett skriftligt förordande för att motionen bifogas. Af Olof Olsson: 1:0 Om upphäfvande af 26 kap. 254 momentet byggningabalken; 2:0 Om ett bestämdt lagstadgande angående viten, fastställda uti kontrakter mellan enskilda personer; 3:0 Om utsträckt fribrefsrätt för länsmän; 4:o Rörande nämds bestämningsrätt i frågor, der domstolen är af olika tanke; 5:o Om hela skyddsafgiftens användande till förbättrande af skollärares löner; 6:0 Om statsanslag för omläggning af mindre goda vägar. AT Johannes Nilsson: Om ändring i skiftesstadgan. Af Rosenberg: 1:0 Cm befrielse för rusthållare från vissa delar af sustningsskyldigheten; 2:0 Om tillägg i 16 kap. 178 rättegångsbalken, samt om embetsed; 3:o Om afskaffandet af förordningen om biskopsskrudens begagnande, eller att det åtminstone måtte öfverlemnas åt biskops eget godtfinnande att bära den eller icke. Af August Andersson från Östergötlands län : Om den förändring i kongl. kungörelsen den 13 November 1860, att aktiv skarpskytt, som i 6 månader deltagit i exercisöfningarne, måtte icke allenast befrias från första knssöns beväringsexercis, utan äfven från andra klassens, när han företedde intyg om qvarstående inom skarpskyttekår. Vidare om anslag af 150.000 rdr till gevär för skarpskyttekårernas räkning, äfvensom att hvarje skarpskytt årligen på statens bekostnad måtte erhålla 20 skarpa patroner. Ola Jönsson uppläste i sammanhang med förestående den af honom förut uppgilna, men för en tid återtagna motion i samma ämne. Efter en längre debatt rörande åtskilliga detaljer i de föreslagna förändringarne i beväringsstadgan remitterades båda motionerna i ettsam-! manhang till ve :erbörande utskott. i Af Jonas Andersson: Om skjutsningsskyldighetens skiljande från jordbruket och ötvertagatidej af staten. Af Paul Andersson: 1:0 Om anslag till lån åt en veterinärläkare i södra distriktet af Jemtland; 2:o Om ett statslån at 70,000 iår till Jemtlands väganläggningsaktiebolag. : Af Anders Pehrsson 1:0 Om förökning af statslänefonden, eller åtminstone den del deraf som tillkommer Malmö diskontkontor. — Pehr Nilsson förordade varmt motionen under vttrande att i