Aftonbladet – 20 november 1862, sida 2

börja få allahanda myror i hutvudet äfven; inom ett visst annat prestesiånd med vissa så biskopar. i mi Det vore eljest underligt om en gång så lig iuträffa skulle, att påfven i Rom blefve rejne ducerad till endast en andlig furste och den i sp katolska kyrkoinstitutionen återförd till sin ji l urspruogliga patriarkaliska oskuld och skärde het utan alla politiska vanskapligheter oshj lyten, men deremot vår protestantiska kyrka iso! ännu komme att stå qvar som en pompös! , statsbyggning midt i byn med en talman i! år prediksstolen och med utskottsledamöter vid su altaret! Det vore sällsamt, om vi en gång ga skulle få upplefva den dag, då Pius IX sjelf , ni funne tidsenligt att lemna statsaffärerna ifrån SY sig och nöjde sig med att vara endast den Sk första presten, meden man ännu fortfaI ka rande hos oss i det gamla luterska Sverge!. finge höra prostar och biskopar diskutera ;oc tulltaxan och bestämrma utgiftsposterna för 52 krigsmakten till lands och vatten, med sami ma salvelse predika evangeliet och förorda : eu elt tillskott på första hufvudtiteln, och i;m samma fromma prestkåpa utdela välsignelsen och läsa en liten hemlig bön öfver den: va 4förseglade sedeln?. Vi tr3 nu visserligen i icke att det så sker, men vi skulle ha rät-! tighet och skäl till att finna oss i hög grad ta ig ölverraskade, om — I ko — a OC — Kommerskollegium har förklarat hertigdömena Slesvig och Holstein fria från lungip; sjuka bland hornboskap. H EE D -— Uppgift till svenska läkaresällskapets ir protokoll! tisdagen den 18 Nov. 1862, röranIm de sjukligheten i hufvudstaden under sist förjm flutna vecka: ki Sjukligheten något ökad. Allmännast hafva jP förekommit: messling, katarrer och halsflusser;d dernäst: diarreer, lunginflammationer och frossor ; le spridda fall af: gastrisk feber, nervfeber, rödsot, j 2! rödsotartadt diarre, kolerin, ansigtsros och nässeläl feber. På serafimerordenslasarettet: sjukantalet j50 för dagen 250, hvaraf 154 på afdelningen för de invärtes sjuka: inkomne under veckan: nervte febrar, lunginflammationer, messling och fylleriÖ galenskap. På garnisonssjukhuset: sjukantalet!Jn för dagen 151, hvaraf 84 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomme under veckan: gastriska och nervösa febrar, messling, frossor och ledgångsreumatism. På provisoriska sjukhuset: sjukantalet vid veckans slut 202, hvaraf 171 invärtes sjuka. På barnhuset: sjukligheten minskad; mest hafva förekommit: bröstinflammationer, St messling och elakartad halsinflammation. På lf barnsjukhuset: sjukantalet för dagen 50; inkomnel u under veckan: vattsot efter messling och elak-Ip artad halsinflammation; för öfrigt ögonsjukdomar och kroniska sjukdomar. På barnbördshuset: friskt. På diakoisssjukhuset: sjukantalet 25;1v inkomne: ett fall af lunginflammation; för öfrigt kroniska sjukdomar. På Stockholms stads och läns kurhus: sjukantalet för dagen 121, hvaraf 102 från staden, 22 från länet. Bland de fattiga: katarrer, diarreer, frossor, messling och reumatismer. I fängelserna: frossor, diarreer, halsflusser, ett fall af lunginflammation och ett fall af fyllerigalenskap. —L sn — Norrköpings-Kuriren meddelar följande utdrag ur ett bref från Slesvig -till en deltagare i det sednast hållna studentmötet i Köpenhamn: Det var dock sköna liffulla dagar dessa, som sammanförde våra vägar på Sällands grund; det går en ton genom hjertat, när vi nordboer mötas, som straxt säger: vi äro dock bröder; det är snarare som ett återseende än som ett första möte, ty samma moders tankar och röst och idrotter lefva hos oss. Sannerligen, det är icke grannskapets makt, ty jag bor ju häri ett gränsland och vi hafva också grannar mot södern; men der är ingen harmoni att finna, vi missförstå beständigt hvarandra, vår mildhet tages för svaghet, vår höflighet som underkastelse, vår frihet som tygellöshet; sålunda är det nog bäst att enhvar sköter sitt, det är min bästa önskan med afseende på det grannskapet, men jag fruktar nästan, att den icke skall uppfyllas förrän krigets fackla lyst öfver mitt pu så fredliga hem Hvad det dock är för en förunderlig tanke Europas diplomater hafva fått, att, om än Slesvig icke af statsrättliga skäl hör till Tyskland, det dock i nationelt hänseende hör dit; jag bor nu här midt i landet och hör aldrig ett tyskt ord, har tvärtom så temligen glömt den färdighet att tala tyska, som jag för 15 år sedan på en resa i Tyskland förvärfvade mig. Det är för öfrigt sällsamt nog att så der det ena året efter det andra beständigt höra ordet krig och ryktet om krig, som våra sydliga grannar ideligen äro så goda att genom villiga agenter utbreda här i gränslandet; det säger sig sjelft, att det skall blifva en allvarlig tidning synnerligen för dem, som äro närmast vid dörren, när det engång kommer, och när man som jag sitter med en stor familj, skall det helt visst ita tunga tider, men genom de många årens falska rykten har man blifvit så förhärdad och likgiltig, att man i detta hänseende ingenting tror, innan man ser det. Men det finnes någonting annat som jag tror på och det är Nordens enhet, och jag glädjer mig åt denna tio utan alt jag egentligen vet eller ser sättet, hvarpå den må åstadkommas Dertill höfves det; andra hufvuden och andraj,p händer och framför allt må oss dertill beredasi, lägliga tider här uppifrån; men det kommer nog; 2 det ligger i tidens anda, idens egen sanning för det med sig, och diplomatien kommer att om-j 24 sider gå i dess tjenst. Derför är det likväl ingai lunda säkert, att det nuvarande slägtet kommer att upplefva det. En sak har detta upplefvat, och det är att med broderligt sinne och hjerta möta hva:andra, och på den vägen hafva vi mötts, käre vän; så skall dock icke vårt möte bortdö lika hastigt som klocktonen i den dallrande luften, men åtminstone hafva en liten efterklang i dessa rader. Ni är förmodligen lös och ledig och mera mobil än jag; när ni derför engång tår lust och tillfälle att se Danmark inhb till Ejdern, eller åtminstone den del deraf som 1 ligger Ejdern närmast, så skall ni vara hjertligen välkommen i min prestgård; jag har en älskelig hustru och fyra snälla barn: det är min rikedom ; barnen, ända till en gosse på tre år, ) Db sjunga: Kung Carl den unge hjelte och Fruln Söderström, med mycken glädje. — — — —In —m 5 Dm AA 4 f3 SÖ fa nm fl PV UN ge JL JR Hr fö — för ärr ot fe AR I NN BR KR RR DN Kr BR fr AR g