Aftonbladet – 20 november 1862, sida 1

slags gratyuratlioner, hviika alind kunna anses något nedsättende för den persons värdighet, som skall mottaga dem, men som, då det gäller landets regent, måste betraktas såsom snart sagdt förnärmande. Hr kyrkoherden Ternström har emellertid varit af en heli annan äsigt. Bemälde kyrkoherde har nyligen i motionsväg föreslagit att rikets ständer dels på första hufvudtitela måtte uppföra ett förslagsanslag till betäckande af den nuvarande eller genom förnyad upplåtelse blifvende arreudeatgiften för Beckaskogs kungsgård, dels ock anhålla att Hl. M:t konungen täcktes för evärdelig tid moitaga besittningsrät. ten af nämnde kunvsgård Ssåsom en ringa gärd af rikets ständers tacksamma erkännande af H. M:ts oförtröttade omsorger för de förenade rikenas bästaX. Men skulle denna framställning icke vinna bifall, så föreslår hr Ternström att Beckaskog Såtminstone måtte för all framtid utan återging Siklädas natur af kungsgård och sålunda beredas K. M:t tillfredsställeleen att få fortfarande behålla och disponera berörda egendom mot den afgift, som nu är eller framdeles kan varda bestämd, Om man än icke fästar vidare afseende på de särdeles oklara hutvudmomenterna i hr Ternströms motion, torde åtminstcne den omständigheten vara påtaglig, att om Beckaskogs öfverlemnande till K. M:ts omedelbara disposition på andra wilkor eller på apnat sätt än H. M:t nu innehar nämnde egendom ansitts vara af behofvet päkalladt af något särskildt skäl, så hade K. M:t utan tvifvel derom sjelf gjort fremställning till rikets ständer i likhet med hvad fallet är t. ex. i afseende på Rosersbergs lustslott, hvilket af enkedrottning Desideria innehafts, men hvilket H. M:t nu äskat att framgent få disponera. Skulle åter kyrkoherden Ternströms motioa icke afböjas genom K. M:ts egen åtgärd, så är det icke osannolikt att motionen af grannlagenhetsskäl bifalles af ständerna, till föga fromma för majestätets helgd och anseende, men naturligtvis till stor glädje för br Ternström. Emellertid har denna motion gifvit oss anledning att efterforska huru förhållandet rätteligen är med Beckaskogs kungsgård, och vi ha dervid vunnit åtskilliga upplysningar, som icke äro utsa sin märkvärdighet. — Nämnde kungsgård, hvilken sedan äldre tider varit indelad till boställe för öfversten vid nuvarande Skånska dragonregemetet, tilltötl kronprinsen, sedermera konung Oscar, då han utnämndes till generalbefälbefälhafvare i Skåne. Utan gensägelse är det i icke ringa mån anmärkningsvärdt dels att en kunglig person ansågs grundlagsenligt kunna tilldelas löneförmåner för en tjenstebefattning af den beskaffenhet som den ifrågavarande, och dels att dessa löneförmåner bestodo i ett boställe indeladt på ett regemente, för hvilket kronprinsen Oscar icke ens var chef. När sedermera H. K. H. utnämndes till generalbefälhafvare i fjerde militärdistriktet, och i sammanhang dermed en ny lönereglering för indelta armen beslöts, återgick Beckaskog till Skånska dragonregementet, hvars boställsdirektion anbefalldes gå i författning om Beckaskogs utarrendering. Emellertid önskade kronprinsen att fortfarande innehafva nämnde egendom, hvadan en underdånig framställning blef tillvägabragt, hvaruti anfördes att vid den blifvande afoch tillträdeshusesynen stora svårigheter troligen komme ett uppstå i följd dels af den betydliga öfverbyggnad H. K. H. vid tillträdet sig tllöst, dels ar den förändring af corps delogis, hvilken under den tid H. E. H. innehaft bostället blifvit verkställd, äfvensom af den omständigheten, att en blifvande errendator hvar: ken kunde begagna huset sådant det nu (då) var inred , eller tillförbindas stt detsamma i sitt nu (då) varande ekick underhålla såvida ej arrendet nedsattes under boställets taxeringsvärde, hvilket åter skulle bereda regementets löningsfond en betydlig och opäräknad förlust. På dessa grunder — och Xi förmodan att K. M:t skulle i nåder vilja öfvertaga berörde indelning mot ersättniog till Skånska dragonregementets löningsfond, utaf den summa at 3629 rdr banko, hvartill indelningen blifvit uppskattad och hvarigenom regementet, som sjelft icke utan stor förlust kunde ansvara för underhållet af boställets betydliga och kostbara byggnader, skule erhålla ett förnyadt prof af R. Al:ts nåd och omvårdnad — så beslöt K. M:t den 14 Aug. 1834, till befrämjande af dragonregementets fördel och nytta, att på trettio års tid öfvertaga dispositionen af Beckaskogs boställe mot ersättning till regementet af boställets uppskattningsvärde med 3629 rdr ärligen från och med det påföljande årets början, hvilken summa qvartaliter skulle utbetalas från civillistan. Genom nämnde beslut inträffade följektligen att konungen tid sig sjelj utarrenderade en kro. näns egendom, en åtgärd, som likvisst synes hafva framkallat vissa betänkligheter, enär i samma kuvgliga bref tillägges den försäkrn, Satt i händelse under loppet af tiden regementet skulle, i ancecnde till deraf förväntad förmån, önska att dispositionen af Beckaskog ätertega, K. M:t då vill i l:ga ordning detta boställe till regementet åter afträda.4 Naturligtvis har regementet icke påyrkat ett något afträdande skulle ega rum, och arrenderätten till Beckaskog har följaktligen vid konung Carl Johans inträlfade frånfälle öfvergått på konung Oscar och efter hans död på nuvarande konungen. Men med året 1864 äro de 30 arremde. åren tilländalopna. Att en prolongation af arrendet vidare låter sig göra, torde möta vissa betänkligheter, och det synes icke osannolikt att denna omständighet nu framkallat motionen, hvilken, om den i en eller annan form bifalles, på ett lyckligt sätt 1öser alla svårigheter. I afseende på värdet af Beckaskog såsom