Aftonbladet – 17 november 1862, sida 1

Article Image
TS KREEA Re JERRNIIRE BIS I JOINUFCINERS tens fullkomliga afskiljande från den exekutiva och administrativa makien, domarenas oafsättlighet, juryns införande vid afsörande at vigtigare mål, dumstolsförhandlingarnes offentlighet m. m, äro hittills saknade fördelar af omätlig vigt, hvilka genom den organisationen vinnas. Hufvudsakligen synes franskt mönster hafva blifvit följdt, ehurw med flera modifikationer. Utom fredsdomare för mål af mindre vigt komma tre slag af domstolar att organiseras: kretsdomstolar, öfverdomstolar och senaten såsom högsta, kassationsdomstol. Ettedsvuret advokatstånd inrättas och offentliga åklagare (procureurs) anställas. För religiösa och politiska förbrytelsres behandling äro sär. skilda bestämmelser gjorda. Vi vilja ej här ingå i. en speciellare framställning af den nya lagens mångfaldiga föreskrifter. En af de största svårigheterna vid verkställandet af denna reform blir utan tvifvel emedlertid i: förstahand den ringa tillgången på kunniga och ugliga jurister, en följd både af lagskipningens hittillsverande ställning och den juridiska undervisningens skrala beskaffenhet vid universiteterna, en brist, som Iman nu söker att på det kraftigaste afJelpa. Förslag till lag och reglemente för den hittills nästan allsmäktiga polismakten, hvars verksamhetskrets och betydenhet blir betydligt inskränkt, är redan under pröfning i rikskonse!jen. Utarbetningen af de nya lagförslagen rörande tryckfriheten och pressens samtliga angelägenheter fortgår rastlöst och naseras hufvudsakligen på principen af den pråventiva censurens upphäfvande under det att pressligarna eljest öfver hufvud taget torde blifva stränga nog. Denna underrät. telse, gom äfven bekräftas af en nyligen i den väl underrättade Independance Belge meddelad artikel, har jag från en fullkomligt säker hand, ehvad utgifvaren af Finska Litteraturbladet än derom må säga, hvilken tärer illa tilltygat den uppgift härom, som jag redan sisiledne vår meddelade, och som han lärer förklarat ogrundad. Qui vivra, -verra!? En icke så aflägsen tidpunkt torde visa hvem af oss som har rätt. Promulgerandet af de nya presslagarne torde emellertid icke vara att vänta på detta år, och en ijenligare tidpunkt torde i hvarje fall afbidas än den närvarande. I hvad mån en ny finsk presslag kan blifva beroende af eller likartad med den ryska, kän man naturligtvis ej på förhand veta, men med sannolikhet beräkna. För närvarande är den preventiva censurens verksamhet här vida mer inskränkt än någonsin förut, och tidningarne tillätas till och med att ingå 1 politiska diskurser, hvilket förut varit absolut förbjudet. Man k:n tryggt påstå, att presslriheten här i närvarande stund ingalunda är ringare än i det imperialistiska Frankrike. Inom krigsministeren, hvarifrån under den sista tiden många vigtiga reformer redan utgått, lärer nu en sådan af mycken vigt förberedas af den outtröttlige och utmärkte krigsministern Miliutin i samråd med storfursten Michael; det gäller dels indragningen, dels reorganisationen af kadettkårerna, hvilkas felaktiga organisation och oduglighet både i afseende å uppfostran och nudervis. ning länge varit insedd, ehuru den högre både militära och civila byråkratiens enskilda intressen hittills hindrat alla reduktioner och reformer. Det otroligt stora antalet af både chefsplatser och andra tjenster vid kanns kårerna har gifvit tillfälle att ie Meg 4 sacera en mängd både rilitära och cyvila personer, som önskat sinecurer och en beqväm tjenstgörings och en stör Fängd officerares och civila embotsmäna söner hafva i dessa kårer tillika njutit gratis uppfostran. Dessa kårer kosta staten årligen icke mindre än närmare fem och en hali millioner rdr rmt. Ett förslag lärer nu vara under utarbetning, som föreslår kadettskolornas förändring till läroanstalter i blott militära ämnen, i hvilka en dast sådana ynglingar få inträde, som presterat maturitelsexamen för algång från 2yms nasierna. Undervisningsministern Golownia är outtröllig i sina Pemödanden att sätta sistnämnda läroanstalker i bättre skick, hvar. jemte flera nya gymnasier inrättas. It så. dant har äfven nyligen blifvit imrättad: här i hutvudstaden, ; Den af chefen för bergsdepartementet general Rocheitte föreslogpa omkring 600 werst länga jernvägen richan Perm i Ruropa och Temen i BSiberien, gående midtigenom de vigtigaslte bergverksiistrikterna och passerande den Uralska bergsrycgen, kommer med säkerhet till stånd. De anställda undersökningarne halva utfallit böget gynsamt; egarne al bergverken omfatta planen med stor ifver, och så väl vederbörande minister som kejsaren sjelt, gilla och gynna företaget. Det ör ock i sjelfva verket ett lifsvilkor för de vigtiga siberiska bergverkens bestånd, emedan alla transporter der under de sista tre åren blifvit tredubbelt dyrare än förr och till och med hota stt blifva rent af omöjliga, dels till följd af ökade distanser för materialiernas transport, dels af brist på dragare och formän, en följd st fördyrade lifsmedel och allmogens fliigere sysselsättning med egna arbeten seden den blitvit fri. I sommar har här utko.nmit en Annuaire diplomatique de V Empire russe, som, utom förteekning öfver den kejserliga familjen och cheferna för ministerierna och-de högsta förvaltningsverken, äfven innehåller en utiörligare redogörelse öfver utvikesministerii organisation, förteckning öfver dess! stepersonal, amvassaderna, legationerna och konsulaterna i utlandet, så väl som utlandska i Ryssland, utrikesministerii bu nologiskt register öfver alla inne utrikesportföljen sedan slutet uf femtonde seklet, samt slutligsn de rysk somatiska dokumenter, hvilka biifvit publicerade under året 1861. Flera deribland äro i bistoriskt EE ie DA Ben LR a

17 november 1862, sida 1

Thumbnail