Aftonbladet – 15 november 1862, sida 3

storla UCI UllCcHYTLIRG lofnlalanacn, wwWrIrac tor an damålet äfven under nu kommande statsregleringsperiod få användas. (Forts.) fill dem af Stockholms damer, hvilka bidragit till den fana, som den 6sistl. Juni genom fru Emeli Neumiller och mademoiselle Hilda C. Petrini öfverlemnades till Stockholms skarpskytteförenings första kompani. Medlemmarne af Stockholms frivilliga skarpskytteförenings första kompani fullgöra en för dem kär pligt, då de bedja att få betyga sin tacksamhet för det förenings: tecken, som de af eder haft glädjen mottaga. Hara och saga förtälja, att det af ålder varit svenska mäns vana att öfva sig i vapens bruk, för att freda om hem och härd. Men århundraden kommo, under hvilka de fredliga yrkenas idkare lade bort vapnen och öfverlemnade pligten att strida för fosterlandet åt andra medborgare, som gjort srigareyrket till sin lefnadsuppgift. Först nyligen har den gamla seden börjat återapplifvas. Från bygd till bygd har den tanken gått, att hvarje medborgare, som dertill finner sig i stånd, bör ega sitt vapen och förstå att bruka det om fara hotar fosterlandet. Detta återupptagande af en gammal sed, som hvilat så länge att den. är ny för nutiden, skulle dock icke haft den framgång, åt hvilken man nu gläder sig; hade icke så många bland Sverges qvitinor varit lifvade af samma fosterländska andasom dess män; hade icke de kännt samma. ullfredsställelse, samma stolthet;då de sett le sina i de frivilligas leder, söm männen jelfva erfarit då de der inträdt. Oc ivinnorna i den stad, som en gång så ärö: ikt försvarades af. Christina. Gyllenstjerna, a härutinnan: gifvit det vackraste föredöme: Den praktfulla fana, som blifvit: förärad: vi Lolms frivilliga GLO Åren a kompani är derom ett vittnesbörd. Detta föreningstecken, kring hvilket kom-. aniets medlemmar nu :samlas till, öfning. ch hvilket de skola följa i striden, om-den ommer, skall. derföre städse utgöra demetr åminnelse om det deltagande och det bi: all, hvarmed Sverges. qvinnor följa deras träfvanden, samt-en maning att under alla örhållanden göra sig värdiga det gemensamma fosterlandet. seggkrå Första kompaniets medlemmar anhålla att, jemte det de afgifva denna försäkran, få etyga sin djupa erkänsla för den sköna säfvan samt ein vördnad för de ädla gifva. ionorna. r Stockholm den 4 Nov: 1862. första kompaniets vägnar J. F. Spetz, A. Bjurholm j:r, Vice kompin chef. Kompanichef. RR Artilleriplanen. ill. Redaktionen af Aftonbladet. Huru liten uppmärksamhet egnasåt allmän-; hetens i, Stockholm Diliga fordringar trefnad och beqvämlighet. visar sig af det ru: S lvaruati den s.k. planen framför arti a å Fatngerdsandek sedan åratal sig ben nh föga heder för en hufvudståd och för, det. re mente, som fått sig anvisadt det vackr sementet invid samma. plan... Ehuru dägligen kanske tusentals fotgångare och äfven garnisonstegementenas truppafdelningar passera deröfver; gör den MN I skäl för — Klan att man endast vadande i gyttja och me: ra att stapla på här och der nppakjutande. stenar kan leta sig fram på den obanade marken; och väljer man i stället omvägen utefter ärtilerigården ock kro nobägeriet, äto gåtornas skick derickestorts H gare. — Skulie aman -i penningar. beräkna .den.. förstöring skodon och kläder lida till fond gt den ohyggliga passågen öfver artilleriplånieh, öfverstege den vida Kostnaden förstenskräpetsttt danrödjande och påförandet, af någe lass:sandga men då vederbörandevicke synas ade attrbes, strida dertill erforderliga gpetvdiiga t ifter, föreslås att för ändamålet, på något it alle, t , TR pligt st t ex. vid ärtillerigården, fråmläggar en söbskri tiotislista) hvarpå säkerligen skulle steckna sig. Många sLadugårslendsboer. Rättegångs--och Polis Ansvar för olaga-häktning. 7 Om ett.mot.poliemästarensEkströmer,anstäldt-åtal och dess utgång meddela, vi. föl-s jande berättelserafrikets:ständers:justities; ombutsmän:r se cs SNR a Sedan jag erfarit, ätt en för stöld häktad ock: medelst Temiss. från öfverstäthällareembetet för: olisärender till ransakting vid Stockholms tådusrätt öfve berson, eV Mr äskar? len: C.J: blifvit at bem8lde rädhösrätt, vid räta ränsaketa tillfället på fr fot försatt, i följd deraf, att målsegåren inför rädhusrätten förklarat, att Han ej med visshet kunde uppgifva att den stöld, för hvilken? beifialde Pang vore tilltalad, verkligen egt räni; Och förthysieke: påfördrade vidäfe undersökning i målet samt: allmänna åklagåfen derefter förmätt sigrejuhelss ler hafva någon talan i målet att föra, harjag: förskaffat mig del af de handlingar i dettamål;som hos rådhusrätten funnosätt tillgå, äfvensom af rättens protokoll; ochjnär den bland nämnda handlingar befintliga -si.k. remissen frånjöfverståthållareembetet icke utvisade, huruvida bemälde,målsegare varit hos öfverståthållareembetet hörd eller icke, innan Pang i häktet inmars nades, samt under hvilka omettndig! eter 1 Of rigt. häktningen försiggått, infordra je Jug der iemte,. i skrifvelse den 17 Oktober 1861. de-vid.