Aftonbladet – 14 november 1862, sida 3

bBetragt dem som de kom fra Us hernede. Jeg seer dig sidde som den Svenske Mand For hvem det Navn har mest dog att betyde, Der en gang blödte för sit födeland Og endnu vil for detåen Lande bryde Og dog du gjerne löd Kong Oscars Bud Den gang han sade till dig: Reis med Gud Og skat mig ofver Sundet hist en Kjede Der kan forbinde Os med dem dernede. Då på sednare tid i hafvudstaden u,p trädt en mängd kommissionärer, hvilka ;e nom annonser i tidningarne söka locka maänheten att anförtro dem utförande c: at rättegångar och dels af andra uppd torde det vara för den stora allmänht upplysande att erfara, huru en sådan k missionär betett sig i en sak, hvari h oredliga förfarande kunnat aflagen straff 3. Detta mål tjenar till ett varnande exen:pel för dem, som behöfva anlita ombud, uit de böra förskaffa. sig kännedom om redberke: ten och eoliditeten innan de vända sig will en okänd person med sitt förtroende; och af denna anledning anföra vi här hösta domstolens utslag i ett mot handlsn:n P. G. Ästenius i StockHolm anhängiggjo di mål rörande bedrägligt förfarand : K. -M:ts: utslag uppå.de besvär, handlan:!en Per Gustaf Astenius i underdånighet anfört dd öfver, att sedan Stockholms rådhusrätt, hvarc handlanden A. W. Robsahm oeh stad fisk L. E. Kock, den sednare å tjenstens väg påstått ansvar å klaganden, för det han. på våren 1 af Robsahm emottagit två skilda af försäkringsaktiebolaget Skandia den 21 Maj 2856 under n:rs 1065 och 1066 på R.bsahms lif utfärdade försäkringsbref. kyarde:a å 5000 rdr rmt för att, emot pant af försäkring brefven, förskaffa Robsahm penningelån, s för egen räkning pantsatt de emottagna fi ringsbrefven och fårskingrat de penningar, mot denna säkerhet upplånat, hvarjemte R sahm fordrat ersättning ej mindre för hvad han måst utbetala för försäkringsbref terbekommande, än ock för kostnaderna i målet, geno utslag den 22 Nov. 1859, sig utlåtit, att nä klaganden erkänt, att han efter uppdr: Robsahm att åt denna anskaffa penningelån e:r ant af omförmälda försäkringsbref, dem ur Tal och November år 1857 utan egärens s tycke i eget namn belånat och sig till nytta användt, samt ehuru klaganden, hvilken förklarat sig icke vilja frågasätta riktigheten af Rob sahms uppgift, att han för återbekommande af försäkringsbrefven, hvilka, enligt ett från bolaa Skandia meddeladt Intyg, måste antagas afva vid den tid, då de af klaganden förskingrades, egt ett värde af 317 rdr 45 öre, ul it förtecknade 733 rdr, bestridt att dessa utgifter, med undantag af hvad åtgått för försäkringsbrefvens inlösande af de personer, hvilka desamma såsom pant innehaft, varit nödvändiga och borde at klaganden ersättas; likväl och då, enligt hvad i målet förekommit, nämnde utgifter, efter afdrag af fordrade 50 rdr för 6 resor emellan Sköfde och Hjo, hvilka ej visats hatva vait af behofvet påkallade, föranledts deraf. att klaganden medelst upprepade osanna uppgifter och undflykter nödgat Robsahm att för utbekommande af sin rätt vidtaga med kostnad förenade åtgärder, som eljest kunnat undvikas, och samma utgifter ej syntes för högt upptagna, dömdes klaganden, i förmågo af 12 kapitlet 4 8 och 11 kapitlet 5 S handelsbalken, att böta hälften af försäkringsbrefvens ofvannämnda värde med 158 rdr 72. öre, eller, i brist af tillgång till böter, undergå 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, äfvensom att efter afdrag af förutnämnda 50 rdr, till Robsahm genast utgifva återstående 683 rdr och derförutan ersätta Robsahm hans kostnader å rättegången med 80 rdr allt rmt; så har K. M:t och rikets Svea hofrätt, der klaganden sig besvärat, i utslag den 26 Juni 1860, yttrat: att som klaganden, på sätt äfven förmältes, vore förvunnen att, sedan han mettagit ifrågavarande lifförsäkringsbref i ändamål att dem för Robsahms räkning belåna, hafva användt nämnde handlingar såsom pant för penningelän, som klaganden i eget namn upptagit, och klaganden sålunda såsom syssloman vändt hufvudmans gods sig till nytta, funne hofrätten, i förmågo af 18 kapitlet 3 8 handelsbalken och de af rådhusrätten åberopade lagens rum, icke skäl att göra ändring i det slut, hvaruti rådhusrätten i målet stannat; och förpligtades klaganden att ersätta Robsahm kosinaderna i målet vid hofrätten med 25 rdr rmt; deruti klaganden i underdånighet sökt ändring; hvarölver handlanden Folsalin och stadsfiskalen Kock sig i underd. förklarat samt hofrätten underdånigt utlåtande . afgifvit, med K. M:ts högsta domstol beslutet; gifvet Stockholms slott d. 10 Okt. 1862. K. M:t har i nåder låtit sig föredrigas ofvanberörde underdåniga besvär; och finner skäl icke vara anfördt, som i hofrättens utslag kan verka ändring; skolande klaganden till handlanden Robsahm, som fordrat ersättning för förklaringskostnaden, men derå ej aflemnat förtecki , utgifva hvad till lösen för K. M:ts utslag tgär. 3 id Mordförsök. Norrköpings Tidningar för förliden onsdag berättar: Natten till sistlidne söndag, omkring kl. 2, infann sig å härvarande lasarett rättaren Anders Ludrig Söderbom vid Fiskeby, med anhållan att hans hustru, som, enligt Söderboms uppgift, blifvit så illa slagen, att hon var nära döden måtte på lasarettet till vård emottagas, hvilket för ögonblicket beviljades, tills de vanliga formaliteterna för intagande Å lasarettet hunno vidagas. I enlighet med dessa inställde Söderbom sig om SKANE hos politieborgmästaren med anmälan om förhållandet, för att erhialla hans illstånd och påskrift rörande hustruns hysande på lasarettet. Söderbom EE förloppet med len händelse, som föranledt hans hustrus, Maria Christinas, öfverfallande, sålunda: han och hutrun hade tillsammans åkande begifvit sig från remmet vid Fiskeby omkring 7-tiden på lördagstonen den 8 dennes för att besöka bekanta vid gendomen Manhem. Då de kommit ett stycke bortom egendomen Gillerhälla på Konungsundsvägen, eller till s. k. Marby backe, hade de nött tvenne karlar, af hvilka den ene anfallit ch slagit hustru Söderbom och den andre an: vållit Söderbom sjelf, hvilken sednare dock blifganska lindrigt behandlad, då han ej erhållit ingaste skråma, under det att hustrun blifvit på let ohyggligaste sätt tilltygad. Hufvudskålen beanns nemligen krossad på flera ställen, djupa närken bakom örat och på andra delar af huf