Aftonbladet – 14 november 1862, sida 1

sade endast att hon skulle komma för sent om hon längre väntade med frukosten. Sade hon ingenting vidare?? Då hon var färdig att sätta sig i vagnen sade hon, sir, att hon troligtvis skulle vara här igen i slutet af veckan.? Var hon glad då hon reste?? ?Nej, sir. Jag tyckte att min matmor föreföll mycket orolig och nedstämd till lynnet. Befaller ni något mera, sir?? Jag vet inte. Dröj qvar några minuter.? Han åt sin frukost med missnöjd min. Lovisa väntade ödmjukt nere vid dörren, Jag tycker att din matmor har varit vid dåligt lynne den sednare tiden?, utbrast han ånyo i en ton af förargelse. Min matmor har kanske inte varit så alldeles glad, sir.? . PHvyad menar du med: så alldeles glad? Är det din afsigt att undanhålla sanningen för. mig? Är jag inte herre i mitt hus? Skall man dölja alltiog för mig? Skall din matmor så här resa bort i sina angelägenheter och lemna mig hemma qvar som ett barn; och får jag icke en gång göra en fråga rörande henne, utan attföras bakom ljuset af en tjenare? Jag tillåter inga undanflykter. Inte så alldeles glad? Hvad menar du med att hon ej var alldeles glad?? Jag menade bara att min matmor icke var vid gladt lynne, sir. Nå, hvarför sade du icke det? Vet du ej huru högst angeläget det är att använda de rätta orden? De allrasvåraste följder kunna stundom inträffa om man tar orätta ord. Sade din matmor åt dig att hon skulle resa till London? Ja, sir. ;Hvad tänkte du, då din matmor sade dig att hon ämnade resa till London? Tyekte