Aftonbladet – 12 november 1862, sida 2

tJag vill I bedröfva er med att säga något mera. Men jag känner för djupt intresse för er välfärd, och en för stor beundran för det tålamod hvarmed ni burit alla pröfningar, för att säga mindre än så. Kan jag ej öfvertala er att följa mitt råd, så behöfver ni blott underrätta mig om er vilja, och mrs Lecount skall i morgon få veta hvar ni bor. I detta fal! (och jag kan ej tänka mig det utan den största motvilja) så låt mig åtminstone råda er att fordra, att miss Gartl blir närvarande vid samtalet. I hvarje fråga som rör er syster, kan ni behöfva en gammal väns råd, och en gammal väns beskydd emot eder egen, ädelsinnade tillit. Om jag hade fätt bistå er vid detta tillfälle, så skulle jag gerna bafra velat det — men mrs Lecount lät mig på indirekt sätt förstå, alt ämnet för detta samtal var af en alltför grannlaga natur, för utt jag kunde vara närvarande. Huruvida denna invändning ver af något värde, eller ej, det vet jag icke, men i alla händelser kan den icke innebära något hinder för miss Garth, som har vårdat eder båda ända från barnlomen. Jag upprepar derföre ännu en gång: om wi vill tråffa mrs Lecount, så låt det blifva i mrs Garths sällskap. Alltid er trofaste vän William Pendril. 8. Från Norah Vanstone till mr Pendril. Portland Place, onsdagen. Bästa mr Pendril! — Tro icke att jag ir otacksam för er godhet! Nej, nej, det är jag sannerligen icke! Men jag måste se mrs Lecount. Ni visste ej, då ni skref, att jag har emottagit några rader från Magda-:! len, hvilka väl icke sade mig hvar hon då: vistades, men gåfvo mig ett hopp att vi