köfde. Spanmåien, bestående af råg, korn ch hvete och adresserad till hr Frestadius värstädes, anlände hit med bantåget i går. Akare hafva åtagit sig att kostnadsfritt köra pafimålen från bangården till Skeppsbron, ler den kommer att inlastas med första ångvåtslägenhet till Finland. Sålunda, säger Göteborgs Handelstidning, har den vackra anken gått i fullbordan, att öppna vårt första godståg med några vagnar af den spannål, som blifvit bär in natura samlad, i större och mindre qvantiteter, för de hunzrande fmiljerna i brödralandet Finland. Vare let ett godt förebud! Och måtte svenska folket alltid i samma anda inviga sina stora företag. — I en återblick på jernvägsfestligheterna . Göteborg yttrar Handelstidningen: Med synnerlig fägnad må nämnas att de stora högtidligheterna aflupit, åtminstone hvad vår ort angår, utsn en enda olyckshändelse. Ordningen och skicket bland befolkningen i Göteborg -har varit beundransvärd. Då man befarat, att de väldiga saluterna skulle vara af nägon våda för de många förspända ekipagerna, så afvärjdes detta genom goda anordningar, och det enda fall, som: inträffade, att en skenande häst störtade fram genom brunnsparken, der en talrik menniskomassa var samlad, lyktade dermed att häst och kärra föllo i kanalen, derifrån de dock oskadda uppdrogos. ; Såsom en efterskörd till hvad förr blifvit rörande festligheterna berättadt, må anföras: att stadens fattige, vid såväl detstora försörjningshuset som stadens fattighus m. fl., erhöllo på stadens bekostnad extra förplägning, bestående för den förra inrättningens personal uti en god middagsmåltid från ångköket. Till de fattige i rotarne utdelades vissa qvantiteter kaffe och socker; inom Majorna skedde en likartad utdelning genom frivillig subskription. Efter den stora middagen på börsen utnämnde konungen till kommendör af Wasaorden grefve AÅ. E. v. Rosen, som var personligen närvarande vid denna stora fest, hvilken innebar realiserandet af de förhoppningar, som lifvat hans håg och uppehållit hans kraft, långt innan någon annan svensk man vågade hysa så djerfva tankar... Detta erkännände; på detta rum och i detta ögonblick, kunde ej anrat än med fägnad emottagas af alla de pe:soner inom detta samhähe, till hvilka underrättelsen spridde sig. Tidningen tillägger till slut att förtjensten af de storartade och vackra anordningarne med dekorationer i fråga om jernvägsstationerna tillkommer först och hufvudsakligen vestra stambanans arkitekt, kapten A. E. Edelsvärd.