skall i möjligaste måtto derför hållas ska deslös, Man kan dock icke neka att mån gen gång denna grundsats ej synes hafve nog klart föresväfvat domstolarne. Mer förbiseendet deraf är dock långt ifrån at vara ett uppsåtligt uraktlåtande af rättvisans fordringar, utan en samvetsgrannha.t. som af öfverdrifven farhåga att öfverskattu den verkliga skadan, underskattat den. Bristande bevisning om skadans belopp är då en lätt funnen förevändning för detsammas nedsättande så lågt som möjligt, utan att dervid besinnas svårigheterna i många fall att stadkomma en slik bevishing. Domstolen 4pröfvar skäligt? att till det eller det beloppet nedsätta: ett fordradt skadestånd, i ena eller andra afseendet, utan att skäen för denna pröfning, om de rätt begrundas, äro mera bevisliga, än de förebragta skälen för ersättningens af sakegaren uppgifna betydenhet. Den, som derpå vinner, är den orättfärdige skad.göraren; det, som derigenom uppmuntras, är proees-lystnaden, föraktet för lag och rätt. Detta kan ej vara den rättsinnige domarens mål; men det blifver följden af hans — samvetsgrannhet. I alla händelser är det ett tel i lagskipningen; men ett fel, som svårligen är åtkomligt för åtal; ett fel, som genom ändringssökande sällan afhjelpes, emedan. den fridsamme medborgaren oftast nöjes med stadfästelse på sin rätt i hufvudsaken, äfven om denna rätt skall köpas gerom en uppoffring och emedan han ej bar något, af erfarenheten bekräftadt, uopp atlgerom sakens full öljande. och nya kosinaders åsamkande vinna åter hvad han sålanda ursprungligen förlorat; det är följaktligen ett tel som ensamt genom att derpå fästa domrar nes uppmärgsamhet kan småningom öfvervinnas. Af andra länders lagskipning är för öfrigt i detta som i flera andra afseenden mycket att lära.