Aftonbladet – 6 november 1862, sida 2

IREUBNVCP dit AlllOrd.: Må det, derföre tillåtas här närvarande i nare af Örebro län att under tacksamt er! nande af allt detta tömma en välgångsskål fi rikets höglofl. ständer och deras herrar deputerade, t;llönskandes vi dem af uppriktiga hjertan , all lycka och välsignelse under deras nu förestående, för svenska folkets framtid så maktpåliggande arbeten, En skål för rikets höglofi. stönders herrar de-j puterade! Festligheterna i Göteborg. Det i dag här utdeade numret af Tidninningen Göteborgs Posten för i går innehåller en utförlig beskrifning ufver jernvägshögtidlighe:erna alltifrån tågets afgivg från Stockhulm till. balens slut i Göteborg natten till gårdagen. Ur denna beskrifning låna vi följande detaljer, som fullständiga den af oss med telegrafen erhållna och i gårdagsbladet lemnade skildringen: I går morse (på tisdagen) skedde affärden från Örebro under kanonsalut och skarpskytteparad. Dagen förut hade varit vacker och likaså var den, på hvilken festtåget skulle förflytta sig från Örebro till Göteborg. Öfverste Ericson har, enligt hvad det påstås, i allmänhet en mä dig tur i dylikt afseende, och så hade han äfven nu. Denna fest skall vara den tjugoandra af detta slag, i hvilken han deltagit såsom en af hufvudpersonerna, för attej säga hufvudpersonen; och dock har det icke en enida gång händt att Jupiter Pluvius stänktså mycket som en droppe på hans kläder. Vid Hallsberg gjordes en stunds uppehåll, under hvilket en, såsom det på jernvägsspråket hette, lätt frukost intogs. en na frukost var emellertid så substantiel, att den skulle fröjdat äfven den mest uthungrade. Resan fortsattes derpå till. Wretstorp och vidare förbi de på Tiveden belägna stationerna Laxå, Finnerödja och Elgarås, hvilkas nya, särdeles vackra byggnader ligga liksom utkastade midt uti den oländiga skogstrakten. Ett undantag från denna nejds vilda och litet hemska natur gör den vackra Finnerödjadalen, öfver hvars ofantligt vidsträckta af grön barrskog beklädda och ytterst af sjön Viken begränsade nå den på jernvägen resande har en hänförande utsigt. Göta Kanal och Töreboda jernvägsstation passerades derefter. Vid stationen paraderade skarpskyttar och likaledes vid Sköfde station, dit vi med ens förflytta oss öfver den bördiga och af stora egendomar beströdda Wadsboslätten, och der festtåget äfven helsades med kanonsalut. Bangården äfvensom det närbelägna hotellet voro prydda med svenska och norska fanor samt blå och gula dekorationer. Sedan man passcrat Billingen och derifrån haft tillfälle att njuta af-den vackra utsigten — ännu vidsträcktare än den ryssnämnda vid Finnerödja — öfver Tidans ådal, ända bort till den höjdsträckning som stryker utefter Vettern, och efter att vidare nedanföre Stenstorps station ha fått en angenäm föreställning om Falbygdens behag, ankom man till Falköping, der de från Norge anlända deputerade stortingsmedlemmarne, statsråden m. fl. skulle möta. Efter en liten stunds väntan anlände dessa och middag intogs. Tåget fortsatte derpå färden söderut öfver Svältorna, hvilket namn snarare säger för litet än för mycket om denna förödda natur. Vid Vårgårda hade mareschaller och tjärtunnor blifvit påtända, men som mörkret ännu ej riktigt inbrutit, gjorde dessa anordningar ej den effekt, som eljest helt säkert blifvit fallet. Sedan tåget hunnit fram till Alingsås, fann man de närmast liggando husen illuminerade. Ärven raketer uppsändes. På de kringliggande höjderna voro vackra eldar tända. I närheten af Floda såg man Nääs bomullsspinneri ekläreradt, hvilket tog sig mycket väl ut. Ännu bättre efffekt gjorde åtskilliga på den skogbeklädda höjden på andra s:dan Flodaviken placerade tjärtunnor samt ett likaledes der anbrin gadt tempel formeradt af lågor och med ett lokomotiv i midten. Skönast af alla voro anordningarne vid Jonsered och på Bokedal. Under det tåget gick framåt upplystes plötsligt de vackra klippstränderna kring södra ändan af sjön Aspen, hvilka förut legat i djup skugga, aren stor mängd bengaliska efdar, hvilkas sken, återspeg Jalt af det lugna vattnet och afbrytande mot klipporna, gjo de en underbar effekt. En vid Bo 1 anbragt elådekoration, om viså fåsäga var äfven i sitt slag något utomordentligt. Den föreställde de kungliga och farstliga sköldarne, samt i midten Birger Jarl och Gustaf II Adolf räckande hvarandra handen, allt briljant upplyst af bengalisk eld. Tåget gick i sakta fart förbi den lika väl tänkta som lyckligt utförda eldtaflan, men skyndade derpå åter framåt, och snart var man, utan någon vidare anmärkningsvärd syn, framme i Göteborg. Denna högtidsfärd var fullbordad! Å Innan vi gå vidare i redogörelsen, är dock nödvändigt stt med några ord skildra den festliga drägt, i hvilken banhallen i Göteborg blifvit klädd under kapten Edelsvärds ledning. Då icke mera än ett spår ansetts behöfligt, hade en ytterligare platform blifvit uppbygd samt det öfriga utrymmet användts till tvenne långa och djupa amfiteatrar för åskådare. Midt i banhallen, till höger om spåret, räknadt AT var anbringad en tronafsats, klädd med blått, å hvilken reste sig tvenne stora gyllene lejon, nedanför hvilka Sverges och Norges vapen hvilade. Öfver denna tronupphöjning, hvars trappsteg ledde så långt ned, att man från kupåerna genast kunde uppstiga på densamma; var anbragt en dekoration af unionssamt svenska och norska flaggor, mellan hvilka på en sköld, krönt af en stor kunglig krona, syntes regalierna samt derofvan på en bandeau valspråket, Land skall med lag byggas. Midt för tronen, mel:an de båda amfireatrarne presenterade sig ett särleles vackert och smakfullt parti, hvilketåtergaf banhallens stora hvalf, sedt utifrån. Under detsamma höjde sig i. en tät lund af lefvande växter tvenne piedestaler, af hv.lka den ena uppbar konung Carl XIV Johans och den andra konung Oscars byst, p:ydda med rika blomsterguirlander och genom sådana förenade med en transparent, framställande en skyddsengel, som, stödJande sig på Sverges och Norges vapensköldar, förtr istanstullt blickade mot höjden. På hvalfmuren lästes orden: Brödrafolkens fader och stambanornas grundläggare, så anbringade, att :y första delen stod öfver Carl XIV Johans byst och den andra delen öfver Oscars. I sidohvalf-1 ven gnistrade i kronglas å ena sidan Den 41i November 18144 (dagen af Sverges och Norges li rening) och å den andra Den 30 April 1855 I. (då första spadtaget togs för statens jernvägar).) HC ARG tur. STAR 0 RE RIE