Aftonbladet – 4 november 1862, sida 3

ITALIEN. Konung Victor Emanuel ämnar företaga en militärisk rundresa genom riket, samt a uti Milano, Parma, Piacenza, Modena, Bo-. logna och Flerenz hålla stora revyer, derefter begifva sig till Neapel och qvardröja der till nyåret. Vid konungens unkomst skulle belägringstillståndet upphäfvas i Ncael. i P mnligt teegram från Spezzia af den 28 1 Oktober har franske kirurgen Nelaton förklarat sig fullkomligt g den läkarebe handling, som Garibaldi röut. Han anser amputation af benet för öfverflödig och tror att såret skall kunna läkas. Dagen efter sedan hr Nålaton afgifvit denna förklaring, skulle en ny stor läkarekonsultation ega rum. Deremot har kirurgen Bertani. uti en skrifvelse till Italiens förnämsta kirurg, år Porta, meddelat resultatet al de undersökningar af Garibaldis sår han verkställt den 17, 13 och 19 Oktober. Han har nemligen j kommit till den öfvertygelsen, att benets amputation visserligen är förenad med stor fara, men ati den utgör det enda räddningsmedlet. — Garibaldi har god matlust och talar med förkärlek om, att han, sedan han blifvit återställd, ämnar besöka England I och sedan Nordamerika, f r att der kasta Isitt svärd i vågskålen för negerslafveriets tillintetgörande. Resekostnaderna äro redan genom amerikanska regeringens förIsorg deponerade hos konsulatet i Genua. I Italia Militare berättar, att ministåren äm.Inar upprätta fyra nya infanteriregementen, . åtta nya lätta kavalleriregementen och två nya fältertilleriregementen. Armen kommer att indelas uti 21 divisioner fördelade på 7 kårer, hvarje kår uppgående till omring 50,000 man. Från Rom berättas, att uti palatset SpaIdas gallerier ett antal dyrbara konstskatter blifvit bortstulna. GREKLAND. Den från Smyrna till Triest den 29 Oktober ankomne Lloydångåren medförde underrättelse, att den grekiska nationalförsamJingen sannolikt inom åtta dacar skulle sammanträda, och derefter afsända en deputation till England för att begära prins Alfred till konung. Det britiska inflytandet skall för närvarande vara öfvervägande i Grekland. TItalienska bladet Opinione berättar deremot att konung Victor Emanuels andre son, prins Amadeo, hertig af Aosta skall hafva talrika anhängare i Grekland, och att patrioterna skulie förena sig om att välja honom till konung. Ministörens president är Zaimis, Enligt underrättelser från Konstantinopel af den 28 Oktober hade de uti denna stad bosatta greker afsändt en deputation till Athen. Öfver Paris berättas att konungen och drottningen af Grekland den 23 på aftonen ankommit till Pireus på ångkorvetten Amalia. Sedan konungen haft en konferens med krigsministern begaf han sig på korvetten till Salamisviken, i närheten at Pireus. Un der natten stö te tre andra krigsskepp till Amalia. Den 24 infunno gig de utländska sändebuden på franska fregatten Zeniobe hos konungen. En engelsk och en österrikisk korvett ätföljd den franske fregatten. Sam ma dag ankom till i.onungen en kurir från general Hahn, hvilken tillkännagaf att gent ralen ställt sig i spetsen för 2600 man trupper som förblifvit konungen trogna, samt föreslog, att dessa trupper ekulle intaga ställni-g i trakfen af Athen, afskära stadens kommunikationslinier och tvinga den till kapitulation. Konungens svar jå detta förslag var obekant. Marinministern hade lyckats att sä:ta ärsenalen uti Poros i säkerhet för ett anfall af insurgenterna. AME RIKA. Från Newyork skrifves den 20 Okt., att alla från general MClellans armå utsända rekognosceringskårer återvändt till Harj ers Ferry, hvarest unionshärens högqvarter var förlagdt. Rekognosceringarne hade ledt till den vissheten, stt rebellerna i stor massu äro sammandragna mellan Charlestown cch Martingsturg. Rebellerna hade den 18 Okt. med 1500 man kommenderade al general Morgan öf verrumplat Lexington i Kentucky och till fångatagit 100 man at besättningen. Genersl Morgan utrymde dock åter Lexington och stötte melan Versailles och Francfort på uniobstrupper under Dumonts befäl. Efter en kort strid blefvo general Morgans trupper slagna och skingrade. Separalisternas nederlag i trakten af Corinth skildras såsom förkrossande för den kår som utförde denna strid. Rebellerna fingo 6060 man dödade och sårade samt f.rlorade 2000 man som tillfångatogos; hela den återstående delen xf den 30,000 man starka hären skicgrades i skogstrakte Unionstrupperna eröfrade 11 kanoner, 1100 muskö ter samt s örre deltn af fienders ammunitiosoch bagagefrän. Deras förlust uppick till 350 i döda och 1500 sårade. En befallning af general Grant hade nödgat general. Rosenkranz att inställa fiendens förföljande. Spillrorna af den slagna rebellhären troddes komma att samla sig vid Holl Springs, der unionsgenerälen Curlis kunde komma alt angripa dem i ryggen. En annan ganska betydande slagtning levererades några dagar efter striden vid Corintb, uti Kentucky, vid Perrysville, 10 eng. mil sydvest om Harrodsburg. En unionskår af 16,000 man, utgörande Buellska härens avantgarde och kommenderad af general Mac Cook, angreps af 30,000 rebeller, kommenderade af general Bragg. Slagetfortfor hela dagen, utan att leda till något afgörande resultat. .Uniönitrupperna förlorade i döda och sårade omkring 3000 man; hvaribland 2 brigadgeneraler, 2 brigadöfverstar och flera andra stabsoch subalternofficerare. Fiendens förlust var ei .känd. Den 9 n: sem HR tyg Eter ta Je pr HÖRN bd Vs rr nine HR rt EE JD DA art Sr OJ nte HR SR KR EE EL EEE ag bt tr or (SG ag EA a an Hr Ng FR