Aftonbladet – 3 november 1862, sida 2

Article Image
— Med öfverskrift Garibaldis sjukdomstilslånd, bedömdt af en svensk läkare läser man i lördagens Posttidning: De spridda underrättelser, som vi ur tidningarna erhållit om aribaldis sår och sjukdomstillstånd, äro alla så ofullständiga, att man icke kan bilda sig en säker föreställning derom. Emellertid må det tillåtas, att meddela en svensk läkares åsigti detta sorgliga ämne. De underrättelser, som vi ega om de verkställda undersökningarna af hans sår, berättiga oss icke att afgöra, huruvida kulan silter gqvar uti såret eller ej. De smärtor, som Garibaldi känt uti benet, bero icke på en rheumatisk affektion uti detsamma, utan äro en följd af såret. Det allmänna inlade som uppkommit, är en följd af vahrbildningen utt såret. Sannolikt har resorption af vahr redan inträffat. Svaghetstillståndet är sålunda en följd af vahrbildningen, som antingen redan framkallat, hvilket är det sannolikaste, eller kommer snart att framkalla hektisk feber, från hvilken intet tillfrisknande är att vänta. Genom straxt efter sårets erhållande verkställd amputstion hade Garibaldi högst sannolikt kunnat räddas, men det vår mycket svårt, att då bestämma, huruvida amputation borde verkställas eller ej. Numera är tiden dertill försuten. En hvar beundrare af den utmärkte mannen bör vara beredd på en den sorgligaste underrättelse. — Kronoångslupen Svensksund har nyligen till Karlsborgs fästning transporterat två kanoner af grof kaliber, med hvilka målskjutningsförsök mot pansarplåtar komma att ega rum. — Den i Kalmar hemmahörande briggen Johan Peter, förd af kapten Hellsten, har i dessa dagar utanför -Göteborgskusten förolyckats och dervid såväl kapten som besättning omkommit. —— — Den 21 och 22 Okt. anmälde 27 fartygsbefälhafvare protest i Mandal för sjöskada under dessa dagars stormar. Deribland voro: O. Andersson, norska briggen Cathrine Christine, från Göteborg till Southampton med trälast, samt Joh. Rickonen, finska skonaren Uimarinen, från Luleå till Sunderland med trälast. Härförutan omförmälas en stor mängd förut icke uppgifna sjöskador eller förlisningar på norska kusten. Under stormen gick vattnet så höjt utanför Laurvig, att skummet stönkte nap på taket å fyrtornet, som ligger 250 —300 alnar från stranden på en 27 alnar hög klippa. Ett preussiskt skepp, lastadt med hvete, syntes den 20 April utanför Tvedestrand så tätt under land att räddning syntes omöjlig. Kaptenen befallde då att mesanmasten skulle kapas. BStyrmannen: protesterade häremot, men kaptenens befallning blef ändock verkställd. I detsamma sprang vinden om, så att fartyget kunde komma ut till sjös och blifva räddadt. Dagen derefter inkom det lyckligt till Tvedestrand. Men den utståndna SR hade beröfvat kaptenen förståndet. Sandöfjorden kom ett åländskt fartyg genom brottsjöar och. bränningar och en I mängd skär på alla sidor, der lotsarne ansågo omöjligt att något fartyg kunde komma in, lyckligt in i säker hamn och ankrade. — Berlin har för närvarande en konstexposition öppen. Der äro äfven landskap af vår landsman Nordgren utställda. En kritiker i National-Zeitung säger om dem: Nordgren har originalitet och skärpa i karakteristiken, men han tyckes ha fastnat i en öfverdrifven förkärlek för det bjerta, starka, hårda, ja bizarra i form och färg. — En liflig strid pågår i Preussen mellan anhängarne af Lingska gymnastikmethoden och af den tyska Turn-konsten. Officielt har den svenska gymnastiken blifvit gillad; men. deremot , har nyligen en, professor du Bois Reymond gifvit ut en skrift; hvari han förklarar att den svenska gymnastiken alldeles saknar sann vetenskaplig grundval och är irrationell. Ytterligare har sanitetsrådet dr H. W. Berend, som är direktör för det gymnastiskt-ortopediska institutet i Berlin, låtit trycka en afhandling i Trowitzs folkkalender, hvari äfven. han uttalar sin förkastelsedom öfver Lingska gymnastiken. Af denna är det endast motståndsrörelserna som han adopterar. — Den 20 Oktober blef en giftblanderska hängd i London. Det är 14 år sedan någon qvinna der undergått detta slags straff. Det md skådespelet hade lockat 20— 30,000 åskådare, hvilka i trots af ett hällAn od ML Enn AA Rd Ven Staden Mi larna RAR

3 november 1862, sida 2

Thumbnail