Aftonbladet – 31 oktober 1862, sida 3

invekt!vef i ällmänhet, öfverlemnande åt hvar och en ait gissa hvilke eller hvilka persoter, som dervid äro åsyftade. Skarpskytie-rörelsen på landsbygden, Tidningen Upsala medielar uti sitt i dag hitkomna nummer den af löjtnant Lindhe vid skarpskyttemötet i Örebro meddelad: intressanta skildring af åtgärderna för oci: svårigheterna vid upprättandet af Norr: Dals skarpskytteförening, och tidningen bi fogar derefter några i ett varmt språk uttryckta sunda -eflexioner, dem det är oss ett nöje att här ätergifva, så lydande: SSkarpskytte-idea hat hittills egentligen uppfattats och blifvit satt i verket inom städerna, men deremot ännu vunnit föga ut bredning på landsbygden. Skall dock u denna fosterländska id kunna framgå det resultat, som dermed åsyftats — ett natio nalförsvar, starkt nog att kunna motst: hvarje fiendtligt angrepp och för all fram tid betrygga vårt lands sjelfständighet oci oberoende — så måste den ock äfven på landsbygden så utbredas, att hvarje härad och slutligen hvarje socken eger sin skarpskytteförening, fullt väpnad och organiserad. Mången skall kanske säga, att otaliga vin dar komma att blåsa innan vi hinna så jångt, men med den krigiska fallenhet, som är vårt folk egen, tro vi att detta mål ingalunda är så särdeles svårt att uppnå. Det har visat sig, att det egentligen blott behöf ves alt en man framstår i bygden med till räckligt anseende samt med de redbart Sfnakaper som behöfvas för att ingifve allmogen och isynnerhet ungdomen förtro ende; ban samlar då lätt omkring sig er liten hop, och början till en skarpskytteförSning inom orten är dermed gjord. Visserligen möta nu åtskilliga hinder, okunnighe ten ser dolda motiver, fördomarne och der hos många rådande obenägenheten mot alli uytt resa sig mot företaget; men den lille truppen exercerar, manövrerar. skjuter till måls, och som hvarje ädel sysselsättning alltid tillika har en förädlande och lifvande inverkan på menniskan, så vinna truppen: medlemmar snart anseende för deras gode hållning och uppförande, fördomarne mot den id de representerar, försvinna och den lilla föreningen växer snart till en stor förening, omfattande allt det unga vapenföra, manskapet i häradet; ty det kommer snart derhän att den ena ej vill vara sämre än den andra. -Så är skarpskyttesaken ordnad inom det häradet och sprider sig snart till de angränsande, som ej helle vilja vara sämre. Att jordmånen äfven hör i Upland är för skarpskytteidns utbredning lika god och lätt att bearbeta som annor städes, har visat sig af de försök som i denne riktning redan blifvit gjorda, och har det äf ven visat sig att provinsen ej saknar män med vilja och förmåga att ställa sig i spet sen. De försök som blifvit gjorda, äro dock ännu af mindre omfattning, men vi tro mec visshet att det ej finnes ett härad inom hela länet, der ej en skarpskytteförening skulle kunna bildas om patriotiska och fördomsfria män med allvar och ihärdighet grepe saken an, och särskildt finnes det säkerligen bland Uplands regementes officerskår många, till hvars upprop allmogen s:ulle lyssna med förtroende. Blicka vi öfver Östersjön och med uppmärksamhet betrakta de sträfvanden till på nyttfödelse, som föregå inom den storå ryska kolossen, så ha vi ock deri en den kraftiga ste uppmaning att ej försumma något, som kan bidraga till förökandet af vår egen kraft och styrka. Vår ryska granne fick under sista orientaliska kriget lära sig, alt en nations storhet och makt ej blott berodde ai att den egde en stor folkmängd och en väl dresserad arm; de nederlag Rysslands ar måer i detta krig ledo, blefvo äfven et nederlag för czarens envåldsmakt och det för tryckta i det nesligaste slafveri hållna rysk: folket vaknade nu till fullt medvetande a: sin förnedrande ställning och !ordrade a sina förtryckare, att äfven det skulle 1å in taga den plats bland fria och civiliserad: nationer, som tillkom detsamma. Huruvid: vår ryske granne skall kunna genomgå denn: pånyttfödelsens kris, som nu skakar densam ma i alla dess lemmar, kan knappast u menskligt förutseende bestämmas; det stor: väldet kan dervid lätt falla sönder och mängd mindre stater ujpstå på ruinerna. men patriotismen kan också der som i an dra länder göra underverk och i de afgö rande ögoublicken rädda och sammarhåll: det hela. Det ryska väldet skulle då möj ligen, sedan det lyckats på fribetens och ci vilisationens grund ordna sina inre förhål landen, komma att framstå för verlden dub belt så mäktigt och fruktansvärdt som förr tyngande i den curopeiska politikens våg skål ej blott med omätliga materiella resurser utan äfven med den andliga styrka och öfverlägsenhet, som karaktiserar hvarje på frihetens och civilisationens bana kraftig: framåtsträfvande folk. Inträffar det sednarc då återstår för oss endaet ett medel att sid; vid sida med denna mäktiga granne behåll vär sjelfständighet, och delta medel är at uppbjuda all vår förmåga att genom de: kraftigaste utveckling af alla våra såväl and: liga som materiella resurser söka bibehåll det försteg i fribet och civilisation, som v nu framför vår ryska granne ega, och fram för allt så stärka och ordna vårt national försvar, att en landstigen fiende ej blott mi mötas, såsom nu skulle blifva händelsen, a en väl tapper men tåtelig ormå, utan fin: för sig ett helt folk, fullt rustadt, vapenöl vadt och med fast beslut att ej lemna si fiende större stycke af den svenska jorden. än han behöfver till — graf.? RITSPDAGEN. rn RR RR