Sedan utskottstillsätlningen i de trenne valda stånden i förgår, således 14 dagar efter riksdagens s.k. Cöppnande, kommit till stånd, bar nu äfven ridderskapet och adelns elektorer fullbordat sitt skapelseverk, hvaraf resultatet i går afton högtidligen för ståndet tillkännagafs. A:t elektorernas arbeten här i ännu högre grad än i de öfriga stånden varit förenade med strid och möda, skönjes temligen tydligt af de val, hvari man slutligen stannat. Likasom utgången af det hos excellensen Sparre hållna såmmanträdet och derafföranledda bänkmansvål innebar ett slags kompromiss emellan venstern och den högra centern, så finner man samma förhållande ha egt rum vid utskottsvalen. Och man kunde ej heller under nuvarande förhållanden ba väntat sig en annen utgång. Det är redan ganska mycket och någonting alltsedan 1840 oerbördt i riddarhusets annaler, att något annat inflytande än hofvets, utöfvadt direkt genom listor eiler indirekt genom ett junkerkotteri, förmått göra sig gällande. Lägger man härtill svårigheten att i en kammare, der det är så ondt om personer med bestämdt utpräglad politisk karakter, åtminstone i liberal riktning, besätta utskotten så att de förete någonting Iofvande, så får man hålla elektorerna räkning för hvad de vid detta tillfälle lyckats åstadkomma. Och då man tager i betraktande det band, som det afvita stadgandet om ordförandeplatserna innebär, hvarigenom man tvingas att då man skall göra sitt val fästa afseende icke blott