Aftonbladet – 30 oktober 1862, sida 3

BLANDEDODE ÄMNEN. Monniskoofren i Dahomey. Dahomey är, såsom bekant, ett negeriike på slafkusten af öfra Guinea. Detta land har förvärfvat en olycklig ryktbarhet genom de menniskooffer, hvarmed det. derstädes är uråldrig sed att illustrera de allmänna religiösa festerna eller de högtidligheter, med hvilka en konungs tronbestigning eller död utmärkes. Britiska regeringen har hitintills förgäfves sökt att genörs vänliga föreställningar och äfven: genom hotelser få detta blodiga bruk afskaffadt. Redan längesedan? skulle briterna! genom vapenmakt. särskildt genom anläggande af befästade etablissementer vid kusten (hvilket förslag förlidet å1 ventilerades i pressen), hafva gjort mensklighetens fordringar gällande; men limatet, som är utomordentligt farligt för europåer, och landets beskaffenhet i öfrigt, som lägger nästan oöfver vinneliga Hinder i vägen för reguliera truppers rörelser, hafva kommit lord Palmerston att tills vidare afstå från en väpnad inblandning. Kristna missionärers ansträngningar hafva likaledes strandat; flera af dem hafva mcd martyrdöden pliktat för sin djerfhet att intränga i Dahomey. Konungen af Dahomey har för britiske konsuln i Tagos förklarat, att han för sin egen del har ingen lust för menniskooffren, men att han, trots sin envåldsmakt, ej kan afskaffa den uråldriga seden; som sammanhänger med folkets djupast rotade religiösa föreställningar. Vi hafva nu att meddela underrättelser af ett ögonvittne om nya blodsutgjutelser, som egt rum i det olyckliga samhället. Times innehåller Hemhgen följande af en engelsk sjökapten till guvernören I Lagos insända berättelse om de omenskligheter, som fortfarande utöfvas i konungariket Dahomeys stater: När jag den 5 sistlidne Augusti låg för antkar på redden i Little-Popo, erhöll jag underrättelse--om att en holländsk köpman; hr Euschart, hvilken nyligen återkommit från Dahomey, hade högst intressanta Upper ar att meddela mig. Då jag i anledning deraf besökte hr Buschart, med hvilken jag länge varit bekant .och hvärs meddelanden jag har allt möjligt skäl att anse: såsom fullt-uillförlitliga oc sanningsenliga, berättade han mi följande: I medlet af Juni månad hade han för affärer nödgats begifva sig till Whydah, hvarest han den 24 i samma månad mottog konungens af Dahomty budstaf jemte tillsägelse att oförtöfvadt infinna sig. i Abomey. Förgäfves sökte han genom alla slags förevändni-gar att undgå denna resay Whydahs cabocerer fördlatader att, om han ej frivilligt och ofördröjligen ställde sig ko