Aftonbladet – 30 oktober 1862, sida 2

den nya ljenarinnnan, i hvilka hon annars kunde ha råkat, inställdes ögonblickligen vid äsynen af flaskan med laudanum, som ännu sted qvar i fönstret, der hon i soluppgången lemnat densamma. Hon tog den ännu en gång i sin hand med en besynnerlig förvirring i sina tankar — med ett dunkelt tvifvel huruvida den påminde henne om en förfärlig verkiighet eller om en förfärlig dröm. Hennes första tanke var att på stället göra sig af med flaskan. -Hon tog upp den för att kasta dess. innehåll ut genom fönstret — men tvärstennade plötsligt, misstroende den tanke som fallit henne in. tJag harnu beslutat mig för mitt nya lift, tänkte hon. Men hur vet jag hvad detta lif kan ha för mig i beredskap?4 Hon vände sig ifrån fönstret, och gick tillbaka till bordet. tJag kan bli nödsakad att drickadet ännu; sade hön, och lade giftet i sitt toilettskrin. Hon kände sig ej lugn till själen, när hon hade gjort detta; det tycktes ligga någonting cutsägligt otecksamt i denna handling. Men hon gjorde dock ej något försök alt Nytta flaskan från dess gömställe, Hon påskyndade sin klädsel, .hon påskyndade det ögonblick, då hon kunde ringa på kammar. pigan och förgäta sig sjelf och sina vakande. drömmar genom ett nytt föremål. Sedan jon ringt på klockan, tog hon upp från bordet sitt bref till Norah och brefvet till kaptenen; lade dem båda i sitt toilettskrin emte giliflaskan, och läste väligen det meå ryckeln, hvilken hon hade fästad vid sin irkedja. Första intrycket som Magdalen erfor af in kammarpiga var icke något angenämt. Ilon kunde väl ej examinera flickan med amma erfarna öga som värdinnan på hoellet i London, hvilken hade betecknat den jenstsökande såsom en ung person, förtro