Aftonbladet – 29 oktober 1862, sida 3

i icke någon redbar rådgifvare som kunde säga honom att en oinskränkt konung kom; prometterar sin kronas värdighet genom att med afsigt inblanda dem i offentliga kon troverser ochatt en konstitutionell konung , förlorar något af sin frihetoch inflytelse när han ger sig till att personligen diskutera med partierna? I alla sina tal åberopar sig konungen på Guds nåde och den rätt Gud honom tilidelat. Står försynen i förbindelse ed preussiska tronen eller gör den det icke? Har hon befallt den att uppsätta tio nya kavalleriregementen, eller har hon det ieke? Det kan både vara och icke vara så. Emellertid är det klart att konungen af Preussen tillmäter gig en fullkomlig diktatorsmakt att frälsa Preussen från en fara, i hvilken det dock störtas lika mycket genom , kronans hårdnackenhet, som genom kam: marens brist på klokhet. Lika klart är det ;att i en konstitutonell stat makten att proklamera detta caveant consules tillhör parlamentet, mer icke kronan. I fall Preussen tål att konungen af egen maktfullkomlighet ; sörjer för att det ej lider någon skada, så upphör det att vara ett fritt land, och ned; stiger till ett land under förmynderskap, och ål det icke detta, så är det en revolution. å i ITALIEN. I Ministeren har beslutat att ända till d.1f i Nov., till hvilken dag parlamentet är inkalladt kommer regeringen att blifva oförändrad Ratazzi ämnar då inför parlamentet redogöra för alla regeringens åtgärder samt åda galägga huru stora svårigheter som möta vic romerska frågans lösning. Ministerpresidenter skall tillika uppmana parlamentet och foli set till tålamod och uthållighet samt afvakte , arlamentets dom öfver regeringens verk samhet. : Enligt en korrespondens från Turin af der 20 dennes hade konung Vietor Emanuel uti det sednaste ministerrådet ännu en gång ut talat sitt fasta beslut, att i afseende på ro merska frågan icke stanna på halfva vägen utan af alla krafter söka göra Italiens rät sällande. Garibaldis tillstånd väcker den största oro. Amputation af foten skall vara oundviklig. men ytterst farlig i anseende tillgeneralen: försvagade tillstånd. Doktor Prandina ha i ett bref yttrat, att man knappast vågar för söka uttaga kulan. En stor läkarekonsultation skulle ega rum, hvartill alla halföns utmärktaste läkare skulle infinha sig. Profes sorerna Nelaton i Paris och Partridgei London hade blifvit anmodade att infinna sig i pezzia, för att deltaga uti denna konsulta tion. Biskopen Cenatiempo, hvilken för bour bonistiska konspirationsförsök blifvit dömd till tio års tukthusstraff, hade, medelst hjelp af en annan fånge och fångvaktaren, lyckat: tly ur fängelset. Arsdagen af de båda BSiciliernas införlitvande med italienska konungariket har uti de neapolitanska provinserna firats medelst :lluminationer i städerna samt understöds utdelande bland de fattiga. Afven på Sicilien hade festligheter egt rum... Ingenstädes hade några oroligheter eller oordningar stört dessa folkfester. AMERIKA. Den 8 och 9 dennes hade en förbittrad strid utkämpats vid Perrysville uti Kentucky mellan rebellgeneralen Braggs och unionsgeneralen Buells kårer. Unionstruppernas förlust i döda och sårade skall upp gå till 2000 man. Två generaler och et: slort antal officerare hade stupat. Under rättelserna om stridens resultat äro mycke! förvirrade. Enligt en uppgift skulle rebellerna blifvit i besittning utaf endel af slagfältet, enligt andra berättelser hade unions trupperna drifvit dem sju mil tillbaka. Andra berätta att utgången blifvit oafgjord, men att man snart väntar en ny stor drabbning. Rebellgeneralen Morgan har vid Frankfor: uti Kentucky blifvit slagen af unionsgene. ralen Dumont. Ceparatisterna hade utrymt Lexington oc! dragit sig tillbaka i riktning mot Cumber:and-Gap, förföljda af unionstrupperna. MClellan har genom en dagorder lyckönskat trupperna för deras förhållandei bataljerna vid South-Mountain och Antietam. Unionstruppernas seger bevisades bäst dera utt de eröfrat 14 kanoner och 15,000 gevär samt tagit 6000 fångar. Rebellgeneralen Stuart har med sin kå Jå nytt gått öfver Potomac vid Hancocl ;ch infallit uti Maryland. De hade fortsat narschen tvärtigenom landet samt den 1( lennes besatt Mercersburg och Chambers: vurg i Pennsylvanien. Den kär, som gjo: lenna raska marsch; uppgår endast til 3000 man med 6 kanoner. Nämnde båd: städers befolkning hade intet medel till mot. stånd. Rebellerna framryckte vidare i riktning mot Gettysburg, för att förstöra broar: ie och sålunda hindra MClellans truppe: tt närma sig. Uti Gettysburg hade rebel :erna förstört jernbanan och borttagit 50( nästar. — Emelleriid hade Peunsylvanien: 2uvernör afsändt trupper tills Cumberland lalen. Underrättelsen om denna rebellernas manöver hade i Newyork väckt der största förundran. Unionstrupperna hade eröfrat ett batter. vid S:t John i Florida och afskurit återtå set för ett rebellregemente från Florida. I närheten af Suffolk uti Virginien hade : ;n liten träffning l vererats, hvarvid rebel-;j erna drefvos tillbaka öfver Blackwater. ; RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. . BEidderskanet ooh adeln. in