Aftonbladet – 28 oktober 1862, sida 2

. Påfvens verldsliga makt. Äfven uti det katolska Spanien börja nu röster höja sig för att påfven snart måtte nedlägga sin verldsliga makt och att Rom måste öfverlemnas åt det förenade Italien. Pueblo, ett a Spaniens mest lästa blad, meddelar den 15 dennes, rörande detta ämne följande märkliga artikel, som säkert skall med nöje läsas för den frisinnade anda som genomgår densamma: ?Påfvens verldsliga makt räknar nu de sista dagarne ef sin tillvaro, och i det den helige fadren efkläder sig den verläsliga ståten, skördar den romerske påfven, efterträdaren af apostelen vch fiskaren Petrus, en herrlig triumf, son: föriänar den påfliga kronan evig glans, Han skall ej mera vara verldsligt öfverhufvud, och i detta afseende felbar, samt skall sålundd ej blifva nödsakad, att besluta och föra krig med sina barn, med medlemmarne af den stora gemensamma romerska kyrkan, hvilka äro delade i följd af olika politiska meningar. Mensklighetens förlossares jordiska representant skall aldrig merå 8e sig försatt i den sorgliga nödvändigheten, att underteckna ångerfulla syndares dödsdom; han skall ej mera mot sig uppkalla några fiender och motståndare bland korsets dyrkare; kristi representant skall blott med kärlek beherrska alla katolska kristnas hjerfan och äras så, som han förtjenar. Det skall blifva en herrlig dag af stor triumf för den katolska verlden, oändligt vigtig för påfvedömet, för katolska kyrkans broderliga band, då påfvens hand nedlägger konungaspiran, för att uteslutande stöda sig på kyrkans heliga öfverhufvuds staf. Denna stora dag närmar sig; gifve Gud att den komme snart! Från denna dag, då de andliga intressenas representant helt och hållet afstår från de verldsliga intressenas omsorser och ansvar, i det han gifver Gud hvad Sudi tillkommer och kejsaren hvad kejsaren